Foto: Palena
Vi släppte ut korna i går. En stor händelse på en bondgård. Liberation day liksom. Sen vi byggde för lösdrift 1999 är grejen inte lika stor eftersom korna får gå lösa i lagårn. Tidigare stod dom uppbundna och då var känslan skönare. I alla fall för oss människor.
Kor är vanedjur och vill gärna inte att tillvarons lunk ska rubbas alltför mycket. Då blir det oro. När dom gick in efter en dag på betet för att mjölkas gick dom alltid till sin plats. Nu i lösdriftens tid ligger dom i sina sängar lite här och där. När vi släppte ut dom kutade dom och skuttade i det fria. Bilarna stannade till efter vägen för att åse skådespelet. Kossorna betade lite i det frodiga gräset, bökade i jorden och gruffade med varandra om makten. Dom var ute ett par timmar, sen gick dom in och la sig. Vi undrade som alltid varför dom inte var ute när dom nu fick. Det var ju en sån underbar dag. Kan berätta att kossor inte gillar stark sol och hårt regn. Dörren står nu öppen och dom kan gå ut och in som dom vill. Valet är deras. Härligt!
Foto: Palena
Annonser
Jag blir så upprymt glad av att läsa om dina kor och deras valmöjlighet. Det är väl precis så man drömmer om att djur ska få ha det.
Min mormor var ju från landet och mjölkade kor redan som liten. Hon talade så vackert om korna och deras vackra ögon..hon hade så fina minnen av sina kor. Genom det fick jag nog en extra stark känsla för kor via henne. Men jag är väldigt svag för alla djur och önskar dem allt gott.
Idag är det så grått och tråkigt här hos mig…jag ska få besök av en kompis och vi ska fika, prata och njuta en stund på eftermiddagen.
Jag stickar på min sjal och det går undan denna gång.
Kram
glimtar – du skulle passa till bondomora – det har jag alltid tyck och känt! Nästa gång du virkar en sjal efter mitt recept – ta en mjukare garn då.
Här skiner solen idag och jag planterade lite blommor ute igår. Äntligen kan man säga! Hoppas ni får kul på fikastunden – sånt ljusar alltid upp!
Kommer ihåg ”kalvsläppet”, de var då man kom hem till mor med skrapade knän och armbågar efter att ha släpats omkring på ladugårdsbacken i repet efter en glad tjurkalv.
De var tider de!
Ja, det var det Badaren. Och hölassen… säger bara hölassens tid!
Minns med glädje stunderna i skuggan vid dikeskanten när det vankades saft och nybakade bullar…
Mums!
Det var värt varenda svettdroppe det.
Inte att förglömma de minst sagt ”svalkande” kvällsdoppen efter en dag ”på fältet”…
*Suck*
Den tiden är förbi – nu är det traktorer som gäller och hässjorna är borta. Har tänkt blogga om hässjorna – det ska jag göra snart. Säger bara svagdricka och bromsar…
Att resa en hässja och volma på stör, är tekniker som nog få av dagens lantbrukare klarar av eller ens har hört talas om.
Att sitta bak en ”havremoppe” i stekande sol dagen lång och fajtas med envisa flugor och bitande bromsar, var den ”yngstes lott”, likaså att med lie ”putsa” dikeskanterna innan ”kvällsdoppet” var en självklarhet.
När man berättade för ungarna om livet på landet innan traktorn, så stirrar de på en och frågade – var det på medeltiden? 🙂
Hej!
Nu är bloggen raderad – redan från början var det ett projekt för mitt pluggår. Jag ska starta en ny, renodlad, anonym litteraturblogg där jag lägger ut mina texter. Däremot kommer jag hit och hälsar på.
Jag bor alltså mitt emellan Ockelbo och Falun, så särskilt långt till dig är det inte. Däremot har jag skrivit mycket om min barndoms Norrland, kanske därför du tror att jag bor långt norrut.
Ditt kosläpp är underbart, jag ade aldrig mer än en ko, men desto mer omhuldad var hon. Ha en bra dag med kor och barnbarn.
Kul inlägg!
Inte visste jag att korna kan ha frigång nuförtiden.
Jag minns många barndomssomrar i Dalarna. Kossor i hagarna och kalvarna som sög på våra fingrar. Vi barn åkte hölass.
Hej…..äntligen har jag hittat dig. Jasså du drog hit istället för at stanna på AB? Skit samma var man är bara man kan hålla kontakten med dem man vill.
Jo chéz betyder hos och jag har väl alltid drömt om att ha ett eget ställe som heter Chéz ????. Nu blev det en blogg istället för en affär eller ett fik eller en kursgård, men chéz fick jag med som användarnamn.
Runt den 12 maj släppte de ut korna här omkring. Det annonseras så att barn och intresserade kan åka dit och titta på djuren när de sprallar loss.
Den skola som jag jobbar på bor granne med en bondgård som har mjölkkor och vi fick en egen föreställning när dom korna släpptes ut.
Ha det skönt och hoppas vi hörs igen… Kram 🙂
Måste vara härligt att vara ko hos er Helena. Så du skriver lite fast dotra är på besök med äldre och helt nya barn.
Hoppas att ni har trevligt och att solen lyser er varma så ni kan sitta ute och njuta
Ja, hinner kasta in några ord och bilder ibland. Allt finns ju klart. Man har ju en uppsjö… Men hinner inte kommentera lika mycket. Nu ska vi ut och tvätta bilarna. Trädgårdsslangen är framme. Vatten finns i överflöd här – på andra ställen får man hämta i gyttjepölar. Stackars människor!
ja det går bra nu Helena, men det är lite tråkigt måste jag säga. jag dricker ju inte kaffe heller, bara örtteer. Men du kan tro att jag är sugen på ett gals rött vin, suck, men det kommer senare
Hej Helena!
Kul att du hittade till min sida! Ja, det är ju många fördelar med ett eget domän. Och visst tröttnar man ibland på ab.
Och vad du får mig att längta tillbaka till barndomen! så härligt med kor. Jag kommer ihåg när pappa släppte ut sina kor för första gången efter vintern. Tänk vilken frihet och glädje de hade. Skuttade och hade sig. Härligt att beskåda! :o)
Ha en fin dag!
Jo, det är en blogg jag har här. Fast jag är inte riktigt nöjd med den så det blir nog ett byte snart.
Vad härligt det måste vara med dina barnbarn! Så mysigt när det första skrattet kommer!
Var gör du idag? Jag sitter och väntar på att klockan ska gå…ska till träningen och känner mig som om jag vill smita idag och just därför ska jag verkligen ta mig dit.
Här skiner solen som om den aldrig har gjort annat. Jag var en tur med Watson men jag känner mig inte rikgtigt ok idag…har nu ätit lite och väntar som sagt på att klockan ska närma sig ett.
Jag är halvfärdig med min nya sjal i entrådigt ullgarn som jag skickade efter från ett ställe som heter Helylle.se snabb och trevlig service fick jag där. Jag ska nog sticka en till sen som min mamma ska få, funderar på en mjuk rosa färg det skulle hon passa i.
Nej nu drar jag vidare….vi hörs kram
Kul att korna kan välja själv…jag gillar inte heller stark sol och hård regn…
Hej Palena!
Det var ett tag sedan nu, och jag måste säga att jag blev glad när jag ”kom hit” Kor på grönbete är väl bland det finaste man kan se den här tiden av året! Underbart. Jag har flera gånger varit med om just utsläppet som barn.
Jättefränt!
Ha det!
-Mangan.
Kossor är fina, så rofyllt med kor som går omkring i sin lunk. 🙂
Är det ert boende som syns bakom kossorna? Verkligen vackert.
Ja, Antonia – där bor vi. Fast halva gården syns inte. Min bakstuga t ex och nya och gamla ladugården. Och häbret och ungdjursladugården… Men allt kan ju inte komma med på ett bräde! Ha, ha, ha…
Jag är grön, limegrön av avund. Skulle själv vilja bo så, fast min mörkräddsla tillåter det inte. Dagtid skulle gå bra:)
Låter härligt och bilderna är fina, men måste väl vara från förra sommaren… annars förstår jag inte var ni bor. Både svart-vita och bruna ser också bra ut. Riktigt mångfaldigt om man säger så. 🙂
Ann Helena: Jag råkade ändra en grej i texten och då blev inlägget som nytt när jag uppdaterade. Märkligt.
Nej, det är från 2007. Korna är fortfarande inne. Men snart ska dom ut.
Underbart att se dessa vackra bilder från min barndomsby. Älskar kossor!