Kulturprofilen Jean Claude Arnault portas från Nobelmiddagen! #Satan City levererar!

Här får Jean Claude Arnault Nordstjärneorden 2015 av Alice Bah Kuhnke. Se så beundrande hon är. 

Kulturprofilen Jean Claude Arnault!
”Vi har tagit kontakt med Svenska Akademien angående den här personens närvaro under Nobeldagen. Vi är överens om att han inte ska delta i Nobelfestligheterna”, skriver Lars Heikensten.

Vad händer i Stockholm! Rena snusknästet! Gotiska Klubben som numera twittrar har gjort hashtagen SatanCity. Mycket passande. Kände inte till denna man eftersom jag inte rör mig i Stockholm och försöker komma in bland prominenserna. Men det är många unga tjejer som har gjort och stött på honom eftersom han hade makt i och med att vara gift med Katarina Frostensson som sitter på stol nummer 18 i Svenska Akademien. Jean-Claude, 71 år, delar en bostadsrätt på 147 m² med henne som är 63 år. Bostaden har ett uppskattat värde på 10 636 000 kr.

Så här twittrar t ex Ann Heberlein: ‏ ”Själv betraktade jag det lite som en initiationsrit att JC kladdade. Lite som att bli bjuden till Manilla, eller recenserad i DN.”

Denna Jean Kladd har fått miljontals kronor i sponsring varje år. Av Stockholms stad och Akademien bl a. Klubben för litterär verksamhet heter Forum men kallas allmänt för Klubben. Enligt DN en viktig kulturscen i Stockholm, som till stor del finansieras med offentliga medel.
De systematiska sexuella övergrepp och trakasserier som denna kulturprofil nu anklagas för att ha begått under tjugo års tid, enligt en grundlig granskning i Dagens Nyheter, är besvärande för många i kulturvärlden. 18 kvinnor anklagar honom sexuella trakasserier och övergrepp, bl a våldtäkt. Flera av händelserna ska enligt DN ha ägt rum i lägenheter som ägs av Akademien.
Amanda Svensson, Elise Karlsson, Lena ten Hoopen, Gabriella Håkansson, Elise Karlsson m fl  uttalar sig i DNs artikel.

Redan på 1990-talet konfronterades Svenska Akademien med uppgifter om den nu övergreppsanklagade kulturprofilen. En kvinna skrev brev till Sture Allén om detta men som lämnades utan åtgärd. Det var långt före #metoo tiden då man la locket på. Arnaults verksamhet har under flera decennier mottagit ekonomiskt stöd från Akademien, Stockholms stad och Kulturrådet. Under torsdagen (idag) möts akademiledamöterna för att diskutera uppgifterna. Sara Danius, Svenska Akademiens ständiga sekreterare, vill nu att Akademien stryper det ekonomiska stödet till kulturprofilens verksamhet.

Hur känner sig nu Alice Bah Kuhnke som delat ut en orden till Jean Kladd på rekommendation av Per Wästberg. Hur ska institutioner, förlag och andra organisationer som har stöttat hans verksamhet på olika vis agera nu. Bra fråga!

Ingen av de 18 kvinnorna har gjort någon polisanmälan. Författaren Gabriella Håkansson säger till DN att många i kulturvärlden är ”verkligt rädda för hans inflytande”.
– Att inte sätta dit honom har varit en norm och utan stöd är det jag som, om jag anmäler, framstår som den instabila, säger Gabriella Håkansson till DN. JCA nekar till alla anklagelser. Han portas från Nobelmiddagen. Det säger Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen, till DN. Heikensten säger också att den uppmärksammade granskningen kan ”påverka Nobelpriset negativt”.
”Jag tycker att det är helt förfärligt”. Så sammanfattar Nobelstiftelsens vd uppgifterna om att 18 kvinnor ska ha utsatts för sexuella trakasserier. Lars Heikensten ser nu en risk i att kulturprofilens koppling till Svenska Akademien kastar en skugga över Nobelpriset.
”När en institution som utser Nobelpristagare hamnar i en situation av det slaget riskerar det helt naturligt att påverka Nobelpriset negativt”, skriver han till tidningen.

Jean Claude Arnault et Katarina Frostensson – Dîner du roi pour les lauréats du Prix Nobel au palais royal à Stockholm le 11 décembre 2015….

Sent på onsdagskvällen meddelade Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius att hon vill att Akademien bryter alla band med kulturprofilen och avslutar sitt ekonomiska stöd till dennes verksamhet ”Klubben”.

Jean-Claude Arnault kom till Sverige i slutet av 60-talet för att studera foto under Christer Strömholm, och har sedan dess regisserat såväl teater som film och opera. På 70-talet träffade han sin hustru Katarina Frostenson, och inledde ett intensivt samarbete med henne. Enligt flashback kommer han från den fransk-judiska textilmagnatfamiljen Arnault. Klanen har varit framträdande i över 100 år och brukar finnas med på Forbes topplista över världens rikaste. Idag kontrollerar de LVMH-konsortiet, dvs Louis Vuitton, Moët & Chandon och Henessey. Jean Claude lär för övrigt tillbringa sin mesta tid i Paris.

Flashback: JCA är en riktigt sliskig typ. Äger ”Forum”, en mötesplats för diverse kulturfolk. Anser sig vara ”den nittonde ledamoten” i Svenska Akademien. Är gift med en som faktiskt har en stol där, Katarina Frostenson. DN: På Forum heter klubbkidsen Horace Engdahl, Katarina Frostenson, Birgitta Trotzig, Kristina Lugn och Jan Håfström.

Bengt Bedrups hatt (flashback):
Kul snubbe. Har träffat honom en del då en närstående till mig är involverad i akademien. När hans frilla, K Frostenson, blev invald fick han tillbringa alla torsdagkvällar tillsammans med 85-90-åriga tanter. Dvs fruarna till alla gubbarna i akademin. De 18 äter ju på Freden efter torsdagsmötet, alla respektive äter för sig. Jean-Claude var mycket populär bland tanterna. Han agerade lika mycket som butler — hämtade mat, hällde upp vin (akademifruarna var ju urgamla, de satt där de satt) som han var en spirituell spjuver som höll låda och roade alla gamla tanter, de avgudade sin flinke fransos.”

Känner sig inte helt bekväm som ”utlänning”:
Citat JCA:
– Som utlänning är jag fortfarande en sekunda medborgare. Genom Forum har jag fått tillit hos skapande människor och myndigheter, det ger mig ett likvärdigt medborgarskap.
Här kommer några vittnesmål ur DNs granskning:

Nionde kvinnan

”Jag ville verkligen arbeta i kulturbranschen och han kom fram till mig under en vernissage. Han var påstridig med kontakt efteråt och jag lät honom hållas. Jag kände att ett jobb på Klubben vore en input i min karriär. Jag gick på några tillställningar, och under en sådan gjorde han närmanden jag inte tyckte om. När jag markerade blev han väldigt aggressiv. Jag blev rädd för att förnärma honom, och det blev värre när jag började arbeta på Klubben. Vid ett tillfälle tvingade han sig på mig. Det hände i hans extralägenhet på Östermalm… Han våldtog mig där. Jag fick panikångest och så fort jag lyckats ta mig ut på gatan ringde jag en vän och berättade vad som hänt. Och jag skrev om det i min dagbok, som jag har kvar, om att jag kände mig smutsig och lurad. Jag kunde till slut bryta med Klubben och Kulturprofilen men det var ett helvete. Han ringde hela tiden, sökte upp och hotade mig. Jag är fortfarande rädd om jag besöker Stockholm. Att ha varit en av hans unga kvinnor är stigmatiserande. Man blir stämplad. Jag upplever att folk i kulturvärlden… Alla vet och alla har vetat. Men de blundar, vill inte veta hur illa det egentligen ligger till. Många har hört vad vi kallas, ”flickorna på Klubben”.

Tionde kvinnan

”Det har gått många år, men varje gång jag ser eller hör hans namn mår jag dåligt. Av att alla har hållit honom om ryggen. Det började på det vanliga sättet: han lyckas alltid hitta unga och självdestruktiva kvinnor. Jag var 25 år gammal, skribent med hyfsad framgång. Jag brottades med depressioner. Han var en främmande person som började prata med mig ute på däcket på en Tysklandsfärja, och redan efter några minuter nämnde han sin fru. Han lockar med sin makt och sina kontakter. Han föreslog att jag skulle komma till Paris, där han och en nära vän till honom, en man i Svenska Akademien, skulle bo en tid. Jag gjorde det och väl på plats blev han en annan, behandlade mig föraktfullt. Men jag mådde inte bra och fortsatte träffa honom under någon månad i Sverige. Han tog mig till Klubben, som jag upplevde att han använde i sina maktspel: det kändes som om han fick en kick av att begå övergreppet i de rummen. Jag är rätt säker på att jag varken var den första eller sista som utsattes och det finns en scen i mitt huvud, som alltid kommer vara där. Han bad mig suga av honom, och det började frivilligt. Men plötsligt tog han tag i mitt huvud. Hårt. Han höll fast det. Jag kunde inte röra mig och jag var så jävla rädd. Jag visste inte om jag skulle komma därifrån. Och det kändes som om han gick i gång på min rädsla. När jag ville lämna relationen slutade han aldrig ringa, och det upphörde först när jag bytte nummer. Jag har skämts sedan dess: för att jag gick in i en relation med honom, och för övergreppet. Skämts över min tystnad och över att vara en av dem han väljer som offer, att vara en av de ”trasiga” kvinnorna. Han räknar med ens tystnad och han har räknat rätt.

Jag minns en intervju med hans vän, mannen i Svenska Akademien som var med i Paris, där han hyllade Kulturprofilen som en idol och en riktig man. Jag mådde illa av det i flera dygn.”

Elfte kvinnan

”Vi träffades på Klubben där jag varit på en uppläsning tillsammans med mina klasskamrater. Jag var i tjugoårsåldern och drack mycket under den perioden. Hela inledningen till vår relation var full av nej som han struntade i och jag vet inte hur många gånger jag tog bort hans hand från mitt skrev. Men efter ett tag började jag se hans påstridighet som om han brydde sig om mig, och just då behövde jag det. Jag skäms över att jag lät det utvecklas som det gjorde. Det är en sak med dem som blivit tafsade på en enda gång och slagit till honom – då är man en ”fin flicka” och en god feminist. Han kunde bli sexuellt våldsam utan att vi kommit överens om det. Ta stryptag och ge mig örfilar. Men jag sa inte stopp. Jag kände att jag ville dö och då kunde han lika gärna fortsätta, så jag såg det inte som övergrepp. Tidigt betalade han flygbiljetter till Paris där vi bodde i Svenska Akademiens lägenhet. Han hade lovat att låta mig vara i fred. Att få sova i eget rum. Men han kom in på natten och försökte tvinga sig på mig. Jag hade tränat judo och lyckades försvara mig. Haha. Jag skrattar ibland när jag pratar om sådant han gjort, eftersom det är så absurt.

Men för mig började det värsta när jag försökte ta mig ur relationen. Han ringde och skickade sms hela tiden. Han sökte upp mig på jobbet och berättade att han just drömt om att en kvinna med mitt signalement blivit styckmördad. Jag flyttade utomlands under en period för att komma ifrån honom.”

Tolfte kvinnan

”Jag träffade Kulturprofilen på en vernissage i Stockholm. Jag ville ligga med någon och följde med honom till en lägenhet på Östermalm. Jag minns att han plötsligt tog tag i min nacke. Han höll fast mig och tryckte ner sin kuk så långt i min hals att jag inte kunde andas. Jag fick panik. Men han släppte inte. Till slut kräktes jag. Då puttade han ut mig över golvet så att spyan inte skulle komma på lakanen. Hans rörelse var så van, som om han gjort det tusen gånger. Hela min kropp frös medan det hände, och efteråt tänkte jag på det som något extremt obehagligt, en gränssituation, men inget övergrepp. Jag hade ju från början gått med på sex.

Sedan följde ett massivt tjatande via telefon tills jag gick med på en middag ute. För mig fanns det något dekadent över den sortens middagar, som jag själv inte hade råd med. Jag var aldrig lockad av Klubben, och jag såg igenom hans små föreläsningar. Jag upplevde att han ville bemäktiga sig mig av den anledningen. Han bjöd på mycket sprit och det blev sent den kvällen. Jag kunde sova i hans Östermalmslägenhet, tyckte han. Jag sa att jag absolut inte ville ha sex. Jag har extremt tydliga minnesbilder av inte mindre än tre tillfällen på väg hem till honom då han försäkrade att inget skulle hända.  Jag vaknade av att han var inne i mig. Några dagar senare ville han bjuda mig på middag som försoningsgest. Jag var rädd men också rädd för att ha honom som fiende. Han sa att han ville visa konsten uppe i sin och fruns lägenhet. I sovrummet knuffade han ner mig på sängen och jag tänkte att nu blir det en klassisk våldtäkt. Han höll fast mig och slet i mina kläder. Den gången var det som om min kropp insåg faran och jag lyckades putta bort honom. Jag tog mig ut i hallen. Han ringde en taxi till mig som han betalade.

Jag gick senare till polisen. Jag tror att jag ville att någon skulle bekräfta vad som hänt, och de sa att det varit en våldtäkt. Men jag gav dem inte mitt namn och vågade inte anmäla.”

Hela Hancock häcklar alla i branschen som visste för länge sen vad som pågick men som nu är förfärade och låtsas som det regnar – bl a Björn Wiman. 

Klådan var en pajas.
Klådan var en kulturbluff, en tölp och ett skämt.
Klådan var en kutande slemhög som med en skygg nickning bakom uppdragna skuldror hälsade som hastigast på en när han kom in i lokalen innan han som degenererad duvhök slog ner på den yngsta kvinnan i rummet.

Han hade inget eget att komma med. Han hade inte presterat något i världen på egen hand. Men han var gift med Isdrottningen själv, den aktade poeten vars image redan före inträdet i Akademien var av den allra högsta potensen. Den äran gav honom tillträde till de innersta drivhusen med de ädlaste, och spädaste, blomstren. Som Furstinnans lilla trädgårdsdvärg kunde sedan Klådan krypa runt i rabatterna för att skörda en enda primör: tonårstjack.
Unga kvinnor var hans enda egentliga intresse. De var hans raison d’être. Hans besatthet.
Jag tror inte att jag någonsin träffat på en mer motbjudande varelse i de stockholmska kulturkretsarna.
Så kände vi allihopa.
Gjorde inte du, Björn Wiman?”

Uppdatering! Bidragen stoppas till ”Klubben” som beskrivs som en maktfaktor. 

Kolla vad stålar han fått!

Statens konstråd.
Nästan 3,2 miljoner kronor har delats ut i stöd sedan år 2006. Och bidragen har ökat. 2017 och 2016 delades 350.000 kronor ut per år.

”Vi ser med avsky på de övergrepp och brott mot lagen som beskrivs i de senaste dagarnas publiceringar om en kulturaktör som fått bidrag från Kulturrådet. Som kulturmyndighet måste vi ta vårt ansvar för det som sker inom kultursektorn”, skriver en representant för Statens konstråd i en kommentar till Kulturnyheterna.

Musikverket.
År 2013 betalades 200.000 kronor ut i bidrag till ett av klubbens projekt. År 2015 delades 300.000 kronor ut i stöd till ett annat projekt.

”Musikverket ser förstås allvarligt på de berättelser som kommit fram och tittar på konsekvenser för framtida bidragsgivning”, skriver en talesperson för myndigheten i ett mejl till Kulturnyheterna.

Stockholms stad
Kommunen har betalat ut över 390.000 kronor per år till klubben sedan år 2010.

Enligt SVT Stockholm kommer staden nu att se över sina rutiner för bidrag till kulturverksamheter: om det är möjligt att stoppa bidrag till företag och föreningar där rapporter om sexistiska strukturer framkommit.

Stockholms läns landsting
Landstinget betalade ut 100.000 kronor i bidrag förra året. Mellan år 2013 och 2015 betalades 80.000 kronor ut. Pengarna är öronmärkta för barn- och ungdomsverksamhet.

– Det är förfärligt, några framtida bidrag från oss lär det inte vara tal om, säger landstingsrådet Anna Starbrink (L) till SVT Stockholm.

Läs även Varför får Horace Engdahl bita sig kvar?
…….