EMP! Kortslutning! Plundring!

När orkanen Odile fick väggarna på en supermarket i San Jose del Cabo på den mexikanska halvön Baja California att kollapsa var människor inte sena med att förse sig med varor. Några fyllde stora shoppingvagnar med flingor, konserver, mjöl och läsk. Andra tog vad de orkade bära i händerna.

Vad är en kortslutning det vet ni alla när strömmen går så blir det stopp på allt vi har av elprylar. Är det mörkt ute blir det kolsvart. Det blir mörkt på ett sätt som skrämmer många, skriver Lars i detta brev om Framtiden.

Hur långt in i framtiden det här jag delger er kommer att ske det vet jag inte men att det sker är ganska säkert. Troligen ligger tidsspannet mellan något år från nu till möjligen 20 år framåt.

Varför jag skriver detta brev beror på att Professor Hans Rosling nyligen avlidit 68 år gammal. De flesta av er vet nog vem han var och vad han predikade – han var en person som hade framtids optimism som enligt mig var rent dum och skadlig. Det han talade om i TV och på alla sina konferenser runt om i Världen var att befolkningsökningen i sig är inget problem, och att det kommer att lösa sig. Jag med fler anser att detta var och är fel, och att ge falska förhoppningar är mycket skadligt i det känsliga läge där vår Värld nu befinner sig.

Rosling har sagt att Jordens befolkning skall sluta öka vid 9 miljarder och stoppa upp helt vid 11 miljarder människor. Det är mycket möjligt att detta är rätt men det blir ändå fel. Varför blir det fel då – jo beroende på att vår Planet inte kan försörja vare sig 9 eller 11 miljarder människor.

Under ett antal år till klarar vi nog av försörjningen på den idag snart 8 miljarder stora befolkning som vår planet nu har. Men ser man på problematiken ur ett vidare synfält än det Rosling gjorde så går det här inte. Det fel Rosling hade är att trots att han var Professor så kunde han inte ekonomi och särskilt då den stora ekonomin den som kallas för nationalekonomi.

Nu över till en liten kort tillbakablick – när jag föddes år 1949 så fanns det drygt två och en halv miljarder människor på vår planet. Befolkningen hade ökat med en miljard trots både första och andra Världskriget från den en och en halv miljard den var på 1800 – talets senare del. Det visar på att krig inte har sänkt befolkningsökningen den bara försenar den. Det är i det stora likadant med sjukdomar. Ta som exempel när pesten härjade under två århundraden i Europa 1300 – 1500 – talen så minskade befolkningen starkt uppemot 50 procent av befolkningen försvann, men drygt 200 år senare var den lika stor igen som före digerdöden runt 1,3 miljoner.

Så krig och sjukdomar reducerar inte befolkningar och dess tillväxt över en lite längre tidsperiod. Så har det varit men blir det så nästa gång? Driften att sätta barn till Världen är oerhört stark – barn blir till även om föräldrarna inte kan försörja sig ens själva. Tidigare i historien hade vi en hög barnadödlighet, den höll folkökningen tillbaka. Men då det längre bak i tiden också var mycket vanligt att kvinnor födde många fler barn än nu så ökade antalet människor ändå. En kusin till min Mor födde 11 barn och dog utsliten vid 53 års ålder på 1950 – talet.

Min slutsats blir att Hans Rosling ville väl men det blev fel hans beräkningar, och det på grund av fel input av uppgifter i hans räkneverk. Det som brukas sägas skit in i datorn blir skit ur densamma.

Jorden vår planet har en försörjningsförmåga på runt två miljarder människor maximalt om vi inte skall förstöra vår Moder jord. Men som frimurarna skriver på sin Guide Stones i Georgia i USA där de hamrat in sitt budskap i stenarna, och där de skriver att Jordens befolkning skall inte tillåtas bli större än 500 miljoner. Idag är vi runt sju och en halv miljard. Det är alltså 7 000 miljoner människor för mycket enligt dem.

Ja vad är det då som kommer att ske i en framtid den jag nu skall skriva om för er. Det är inget evangelium (glatt budskap) precis utan det är en bild av något som kan hända och som kommer att ske vare sig vi vill det eller inte. Jag vill kalla det ”Kortslutningen”. Vad är en kortslutning det vet ni alla när strömmen går så blir det stopp på allt vi har av elprylar. Är det mörkt ute blir det kolsvart. Det blir mörkt på ett sätt som skrämmer många.

Här kommer berättelsen om Kortslutningen

Det var en fredag eftermiddag vid 17. 30 tiden i sena oktober och jag befann mig på Coops stormarknad. Det hade varit pension och lönedag samma vecka så butiken var smockfull av människor när plötsligt det bara hördes en stort högt KLICK och allt blev svart. Jag menar svart totalt svart. Du såg inte handen framför dig. Efter en stund kom några ficklampor igång och en del tändare samt tändstickor. Det fladdrade av dessa ynkliga ljuskällor i jättebutiken med 100 – tals kunder.

Barn började gråta och en del fick panik och skulle ut. Vissa tog chansen och fyllde sina väskor och ryggsäckar med de dyraste varorna och tog sig sedan fram till nödutgångarna där de slog sönder spärrarna och dörrarna öppnades. Att betala var en omöjlighet så endera tog du varorna och gick ut helt enkelt eller så lämnade du din varuvagn där du var.

Strömmen kom inte tillbaka så efter en halvtimme var det bara att gå ut till bilen, och försöka köra hem. Inga rödljus, ingenting, inga bilar, inga polisbilar med sina blåljus som borde stå vid något centralt läge. Det tog lång tid att komma hem, jag fick som alla andra gå hem i mörkret. Min bil gick inte ens att öppna dörrarna med el låset.

Allt var svart denna råkalla regniga oktober kväll där det enda man såg var någon lampa som lyste till här och där. Men man vande sig lite vid mörkret när man gick där på väg hem, och man såg faktiskt en liten bit framåt efterhand som ögonen vande sig vid mörkret. Det tog en dryg timme så var jag vid huset där jag bor. Inga lysen i vårt hus där utan bara någon liten ljusstrimma här och där från någon lägenhet. Däremot stod en av grannarna med en yxa i handen när jag kom. Han sa att någon hade slagit sönder glaset i vår ytterdörr och han bevakade dörren.

När jag kom upp i min lägenhet så var det tyst – totalt tyst. Frysboxen och kylskåpet var tysta och likaså min elektiska klocka var tyst. Radion och Tv:n gick inte att få igång utan allt som behövde el var utan. Tänkte koka mig lite kaffe men det var ju omöjligt då jag ingen spis hade som fungerade. Gick istället ut i förrådet med hjälp av lite tändstickor så hittade jag min mycket fina ficklampa, en maglite jag köpt en gång i tiden. Men jag hade inga batterier. Däremot fanns det ljus kvar från förra julen och dessa fick denna kväll bli mitt lyse när jag åt smörgås med varm skinka och drack en ljummen öl.

Det är nog bättre i morgon lördag när elen är tillbaka så det blev en tidig säng denna märkliga kväll. Sov gott denna natt och när jag vaknade hade det redan blivit ljust ute så det kändes rätt bra. När jag kom in på min toa så fanns det fortfarande inget ljus men vattnet rann och det gick att spola även om trycket var svagt. Något kaffe var inte att tänka på och det jag hade i kylen det var nu varmt. Frysen däremot hade inte tinat upp ännu. Men värmen var borta från elementen så det kändes rått i lägenheten och det var tyst, förbannat tyst.

Klädde på mig och gick ner till vår entré och där var det massor av glas från dörren kvar men ingen person fanns där. Däremot ute i vårt cykelställ hade det varit kaos. Man hade stulit flera cyklar genom att bryta sönder låsen och de cyklar som var kvar var trasiga efter klumpiga tjuvar. Troligen var det som så att folk som bodde längre ut från staden än vi gjorde tyckte de kunde ta en cykel för att komma hem.

En av grannarna såg mig från sitt fönster när jag stod där vid cykelstället så han kom ner. Han berättade att inte heller fungerade telefonerna. Inget fungerade och hans fru var livrädd. Deras dotter var utomlands på en resa och det gick inte att ringa henne. Jag började nu ana det värsta. Hade en bekant som för länge sedan berättat om sin hobby som var survivalism eller överlevnadskunskap som det heter på Svenska. Han berättade om något sådant här skall ha skett i Kanada på mitten av 1980 – talet och där flera hundratusen människor var utan el i flera veckor.

Det som händer är en så kallad EMP eller elektromagnetisk puls som kommer från solen och som förstör all elektronik när den slår till. Men han sa också att det kunde ske via en atombomb som sprängdes på ett visst sätt högt över Jorden och då sker samma sak. Men att det tar tid innan vi återfår elströmmen igen det kan vi nog nu vara på det klara med.

Vi blev flera grannar där i porten som nu började tala med varandra om vad som skett och vad vi ska göra för något. En av dem var jägare och han hade kommit hem bara för några dagar sedan från höstens älgjakt med 100 kilo kött som han nu hade i sin tinande frys. Vi konstaterade att tillsammans så fanns det mycket mat nu som snart ska börja ruttna i våra frysar.

Med ett gemensamt arbete så fixade vi ett utekök bestående av en stor grill från en av lägenheternas altan och där ingen var hemma i lägenheten. Den hade en stor gastub som var fylld med gas så vi började att koka vatten där så vi kunde få lite kaffe och en smörgås i våra magar. Snart var husets alla boende som fanns hemma nere på vår trädgårdssida där nu grillen kokade vatten och några började laga sin lunch också.

Ett 40 – tal personer som piggnade till av lite varm dryck och sedan lite snabbmat var där och vi kom fram till att vi nog blir tvungna att samarbeta. Jag berättade för dem om vad en EMP var. Vi utsåg de som fanns där i styrelsen att börja förbereda för att vi skall kunna vara kvar i huset.

Det första som de sa var att vi skulle passa på att tappa upp var färskvatten i allt vi kunde fylla medan det fortfarande var tryck i ledningarna. Här fylldes badkar och flaskor och sopsäckar av den starkare sorten med vatten, och sedan förseglades dessa behållare och ställdes undan på balkonger och altaner. Nu hade vi dricksvatten för en vecka minst. Men vad att göra när det ytterligare 20 – tal personer som bor i huset kommer hem det vet vi inte vad vi ska ta oss till med än.

Hela denna lördag försvann i ett snabbt tempo då vi alla gjorde de olika förberedelser som styrelsen kom på under dagen. Ett samtal om allt mat vad vi måste göra med den om elen är borta även på söndag morgonen. Det beslutades att vi skulle koka och steka det som fanns i huset under söndagen så det kunde bevaras en tid ute på balkongerna då nätterna nu i oktober börjat bli kalla.

Olika ljuskällor kom fram ur förråden som vi kunde ha i entré och trappa. Det kom från husvagnar och det var fotogenlampa och vanliga ljus. Vi hann med en hel del denna dag men någon som visste något mer än oss det kom det inte förbi. Däremot florerade skvaller i massor.

Mörkret kommer ju tidigt i slutet på oktober och när klockan nu var sex var det helsvart. Bara någon enda ljuspunkt syntes därute. Gatorna var totalt tomma. I vårt hus hade vi nu delat in oss i olika dörrvakts team så att ytterdörren alltid under hela den mörka natten skulle ha två vakter. Det visade sig vara ett mycket klokt beslut för efter midnatt dök det upp några personer som nog hade tänkt sig att se vad vi hade i våra förråd men de blev skraja och stack när de våra tände sina ficklampor mot dem.

Så blev det söndag och ingen el har återkommit. Inga nyheter brukar vara goda dito men nu går det oss på nerverna när vi inte vet ett smack om vad som hänt. Det vi sagt vi skulle göra med förberedelser fortsätter och vårt hus har blivit något som fastigheterna runt om oss tar efter. Det är lika med dem att de inget vet men det sägs att de ska finnas en radioamatör i ett kvarter ner från oss och han ska ha fått igång sin reservanläggning och där hört att det tydligen är som så att hela Norden och kanske även hela Europa är utan el. Men det finns ingen bekräftelse på vad som skett.

Måndag – att ta sig till jobbet är inget att fundera på då det inget finns att göra där dessutom misstänker jag att city inte är den bästa platsen att vara på. Vi har denna natt hört skrik och även skottväxling på avstånd. En del grupper av folk på cyklar har åkt förbi i så hög fart de kunnat och de har skrikit att vi också bör ge oss av.

Tisdag – idag har det kommit nyheter från vår radioamatör att det har varit minst tre kärnvapen som sprängts över Europa och att hela kontinenten är utan el. Det han sagt sig höra att en del stora städer har börjat falla samman i upplopp och att militär försöker att ta sig fram men de saknar transportmöjligheter och att både polis och militärförband börjat att upplösas genom att man vill hem och skydda sina familjer istället.

Vår förening här i huset och de runt oss har nu ett fint samarbete men det är stor skillnad på vad familjerna har för något. De flesta är redan utan mat. Lite sådant där som finns i skafferier är ju kvar som torrsopor mm. Men det behövs värme för att laga till det och hos oss tog den stora gastuben slut igår så nu har vi bara grillkol och den ved vi kan få loss från byggnader att värma mat och vatten med.

Det finns inget vatten för att hålla efter sin hygien eller att tvätta med så vi börjar lukta lite också. Nätterna blir allt kallare nu när vi snart är i november och det är ett grått kallt väder om dagarna. Tänk vad fort 100 kilo älgkött försvinner när det är många som vill ha. Vår granne vägrar nu att dela med sig längre och det förstår man.

Onsdag – inga nyheter längre han med radion har blivit knivskuren till döds och någon stal hans utrustning. Rädslan sprider sig här i kvarteret och några familjer har gett sig av, de hade sina cyklar i sina källarutrymmen så de försvann så fort det blev ljust i morse. Vad jag vet så har de sommarhus en bit uppåt landet. Kanske ett par dagar på cykel bort. Alla börjar nu tänka på sig själva och även i vårt hus är nu det en hel del osämja.

Torsdag – vi som hade så mycket vatten men nu är det slut för några som vill ha av oss andra. Ledningarna är hur tomma som helst. Ingen el, ingen post, ingen radio och TV eller Internet, inget vatten, ingen sophantering så nu luktar det överallt skit, dessutom är avloppen så fulla nu med avföring och urin att det rinner över vid brunnslocken på gatan. Pumparna står still med vi måste ju gå på toa ändå och många har nog använt sitt färskvatten till att skölja ner sin avföring i toa med.

Idag slogs de med påkar och knivar i grannhuset över en dunk med vatten. Hur det gick vet jag inte för det är nu i princip kolmörkt hela nätterna överallt då alla ljus har brunnit upp och batterierna är slut. Alla är nu mycket rädda och skjutningar hörs på avstånd hela nätterna.

Denna natt mot fredagen kom en lång kollon av människor vandrade utanför på vår gata på väg ur staden helt i mörker men det var säkert ett par hundra personer. Jag frågade dem om vad som skett och de sa att deras område var obeboeligt på grund av att det först plundrats av ett stort gäng sedan att eftersom det låg lågt så rann avföring nu ut ur brunnarna och gjorde det farligt att vara där. De sa också att personalen övergivit de sjuka och de gamla på sjukhuset och de låg mängder av döda runt sjukhuset. De skulle ge sig av mot kusten för där var det bättre hade de hört. Att gå ner till närmaste kustsamhälle tar nog en tre dagar och förr med bil körde man ner på mindre än två timmar.

Fredag – styrelsen har beslutat att ge upp då våra resurser nu är uttömda och det finns ingen anledning att vara kvar här. Dessutom är hygienen på väg att bryta samman. Ingen kan hålla sig ren. Men vart ska vi ta vägen. Såg att flera har gett sig av nu utan att säga adjö – de smiter bara iväg med vad de har.

Ja nu har det gått en vecka sedan strömmen bara försvann och med det försvann också det liv man levt. Våra myndigheter har inget kunnat göra. De har inte ens klarat av att ge oss nyheter. Det är jag och två äldre kvar nu i huset. Vi har kokat lite te av det vatten vi har kvar och med hjälp av ett bord vi brutit i småbitar vi eldat med. Vår mat är slut och de äldre säger att de inte vare sig vill eller orkar ge sig iväg. Jag vet inte vart jag ska ta mig.

Lördag – har legat hela dagen då jag känt mig orkeslös. Var upp nu till det äldre paret men de har låst dörren och öppnar inte jag fruktar att de har tagit sina liv.

Söndag – en stor grupp människor kom nu tillbaka från de håll de gav sig av för några dagar sedan. De sa att allt är plundrat förstört och att det inget finns så långt de gick. De fortsatte in mot staden och hur det går för dem inte vet jag.

Måndag – de luktar nu så förfärligt i vårt område att jag inte längre står ut. Jag ger mig av. Var jag vet inte. Lämnar detta brev på mitt bord så den som finner det kan läsa. Jag tror att det inte kommer att gå bra det här men så är det.

Därmed är min lilla berättelse om Kortslutningen slut.

Ja det som hände var att det mycket snabbt blev en okontrollerad händelseutveckling efter det att ett stort militärt fartyg sänktes av en ubåt vid danska västkusten. Varför detta skedde vet ingen, olycka, galenskap, provokation ingen vet. Vad man vet var att efter detta inom bara minuter så började det skickas kärnvapen mot olika platser från olika håll.

Men det avgörande var när ett antal verkligt stora EMP laddningar utlöstes över Europa och sedan över hela Jorden frånsett Australien och Sydamerikas södra delar. Hela detta krigs scenario var över på mindre än en timme.

Veckorna efter dog 50 procent av Jordens befolkning ut. De stora städerna var platser som blev helt obeboeliga. Efter ett år hade 85 procent av Jordens befolkning dött. Det återstår en miljard på ett ungefär.

Natur, miljö,  folk och vår planet som helhet är nu förstört. Kulturerna har upphört liksom min berättelse. Det enda sätt som finns att undvika något som detta är att vi får stopp på folkökning och rovdrift av vår moder jord.

Lars

…….