Kråkbär har en lysande framtid

Kråkbär – crowberry – kan man äta det! Det där lilla svarta bäret som växer bland blåbärsrisen. De har jag aldrig plockat. Nästan varit rädd för bären och trott att dom är giftiga. Men plockade lite igår. Smakade. Goda. Och så himla nyttiga. Så varifrån har man fått att vi inte ska äta av det bäret. Märkligt hur det kan bli.

krakbarKråkbär (Empetrum nigrum) är ett vintergrönt ris som hör till växtfamiljen ljungväxter. Växtens frukt är ett svart, ganska torrt bär som påminner om blåbär men är mindre och har större och hårdare kärnor. Som med slånbär och rönn anser man att kråkbäret bör få en frostnatt för bästa smak.

Bäret innehåller färgämnet antocyanin, som är en polyfenol med goda hälsoegenskaper. Forskningsrön tyder på att antocyaniner verkar antiinflammatoriskt och påverkar synen, hjärnan samt hjärta och kärl. Antocyaniner finns i blå och röda bär, exempelvis blåbär, men ännu rikligare i kråkbär. Det finns knappt 20 arter av kråkbär i världen och de som växer här i norr är svarta. Intag av kråkbär kan ha en laxerande effekt

I Finland plockar man mer kråkbär än vad vi gör. Man gör sylt, drycker och marmelader. I Japan framställs blåbärsextrakt som hälsoprodukter och med tanke på att kråkbären, framför allt de som växer i Norrland, innehåller ännu mer antocyaniner, talar allt för att kråkbär kan gå en lysande framtid till mötes enligt forskare.

intressant

…….

Det här inlägget postades i Växter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Kråkbär har en lysande framtid

  1. Berit Birin skriver:

    Kul att läsa om kråkbär.
    Jobbar med Bikarbonat, ser lovande ut. Har skrivit ut Sanna Ehdins artikel.
    Tack

    Saknar er

    Kl:18.00 ikväll uppträder Roland Cedermark med sitt dragspel i Gunnarsbyns Folkets hus. Och i söndags var jag på premiär i samma lokal med snittar, vin/juice, kommungubbar och gummor samt en skådespelare (Rolf Degerlund) som är född i Gunnarsbyn. Han har varit gift med Lotta Gröning som skrev i Norrländska Socialdemokraten i många år. Numera skriver hon i Expressen.
    Så nu har vi en digital bioanläggning i lilla Gunnarsbyn så biografkillen slipper byta rulle mitt i filmen.
    Och bäst av allt var filmen som gavs dagen till ära, nämligen ”Hur många kramar finns det i världen”. Med skådespelare från Hudik-teatern samt Per Moberg och (glömt namnet) Suveränt bra. Vet du i vilket slott vid vattnet dramat utspelade sig?

    Kram Berit Maria

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s