Min lilla kissemiss jag älskar dig så!

Drömmen för ett barn är att få ha ett djur! Speciellt underbart är det med en liten kattunge. Ida, 5 år, och Socker-Muffen, 5 veckor, fann varandra en julidag när solen sken.

Oj, lilla kisse så söt du är! Kanske jag håller lite för nära! Foto: Helena Palena


Det kanske är bättre så här! Kisse-Kisse-Kisse- Miss! Mmmmm så gullig du är! Foto: Helena Palena

DN DN DN Barn ingen rättighet SvD

…….

Det här inlägget postades i Människor och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Min lilla kissemiss jag älskar dig så!

  1. gotiskaklubben skriver:

    sött

  2. Antonia skriver:

    Söt…sötare…sötast.
    Ungar är alltid bedårande…och här är de två.🙂

  3. Helena Palena skriver:

    Ja, tänk att den där lilla kissen fick långt hår. De andra ungarna är korthåriga. Och mamman med.

  4. Helena Palena skriver:

    Sven: Övesätt gärna! aww?

  5. Monica Antonsson skriver:

    Gu va gulligt!
    Åh…

  6. Josef Boberg skriver:

    Katter är hääärliga❗

  7. Matilda skriver:

    Såååå söööttt!

  8. skvitt skriver:

    Sött!

    Kram!
    /Skvitt

  9. Ungar behöver – BEHÖVER – djur för att väcka, få kontakt med varma känslor och det empatiska inom sig!!! (Inbillar jag mig!)

  10. Berit Birin skriver:

    Tack Helena!

    För bilden (2:an) som kommer att passa in i mitt kattmuseum.

    BB

  11. Markus Andersson skriver:

    Jättefina bilder. Duktig fotograf. Kontakt med djur är viktigt i barndomen, annars finns risk att barnen blir dumma och obildade. Men ett djur kan inte bara lära barn kärlek, det kan även lära det respekt och gränser.
    Vid jul så var alla barnen samlade och en flicka på sex år blev väldigt förtjust i en av mina hundar, nämligen terriern Hybris som är en tuff och glad liten varelse om än inte någon jättekramis som alltid sitter i knät även om det också händer. Hybris var snäll och tålmodig med den efterhängsna flickan som ville krama honom hela tiden. Men till sist såg jag att han började bli lite trött på kramandet utan att reagera nämnvärt. Flickan förstod naturligtvis inte det, men jag förklarade att nu behövde hunden få vara ifred en stund. Men kärleken är blind så när jag avlägsnat mig var hon på hunden igen och skulle kramas. Då sa hunden lite försiktigt morr, men flickan förstod inte vad det betydde och fortsatte kramandet, då höjde Hybris röstläget och for iväg med huvudet i en ilsken gest. Flickan blev rädd och började gråta och mamma kom springande och då berättade flickan vad som hänt, hon hade blivit skrämd av hundens något hotfulla utfall men absolut inte biten. Mamman förklarade att hunden inte var någon leksak och man måste respektera att djuren också behöver få vara ifred ibland och så måste man lyssna till både husse och hund och hon hade ju blivit informerad av oss båda. Ja så är det, djuren är inga leksaker även om de är kärleksfulla och söta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s