239 miljarder försvann från börsen förra veckan! Vart? Vem tog dem? Tobin! Tobin!

Politikerna verkar helt maktlösa när det gäller bankerna och finanssystemet. Det borde införas en skatt på transaktionerna på börsen t ex. Allt annat är ju beskattat. Förra veckan försvann 239 miljarder från börsen. Var tog dom vägen? Försvann dom i svarta hål? Eller, vem skodde sig? I fredags fick Stockholmsbörsens vd Jens Henriksson ett samtal från finansminister Anders Borg. De pratade om utvecklingen på börserna och enligt uppgift till SvD Näringsliv fick börschefen i uppgift att utreda den datorstyrda så kallade högfrekvenshandeln som med stormsteg övertagit börsen. Samtalet resulterade i ett seminarium. –Vi vill vara deltagare i samhällsdebatten, och vi har märkt att det varit stort fokus på datorstyrd handel, jag tror det beror mycket på den turbulens vi har haft på börserna, säger Jens Henriksson. Men seminariet, där fyra representanter från börsen deltog, blev främst till ett långt försvarstal av den datoriserade s k robothandeln. Det hela avslutadess med ett skollikt studiebesök i den varma och surrande datorhallen, där handlare kopplat upp sina datorer för att kunna göra extremt snabba affärer på börsen.

Claes Hemberg, Avanza Bank, menar att de stora dagliga svängningarna har ökat på börsen. Det vill säga att börsen kan öppna på kraftigt plus, för att stänga på lika mycket minus. Det hävdas vara förorsakat av den datoriserade handeln. Jens Henriksson medger att man inte har undersökt de dagliga svängningarna. Under seminariet talade också Annika von Haartman, chef för börsens övervakning, och hon ser inga problem med högfrekvens-handeln. I stället betonade hon vikten av att alla aktörer på börsen måste behandlas lika. –Vi kan inte säga nej bara för att de inte har en traditionell marknadsstrategi, sade hon under seminariet. Efteråt utvecklade hon det för SvD Näringsliv: –Vi har inga belägg för att det här skulle vara något lurt. Vi har tittat närmare på högfrekvenshandeln men vi har inte fått några tecken på att det skulle vara marknadsmissbruk. Däremot anser Annika von Haartman att det vore bra om de stora topphemliga bolagen, som omsätter miljardsummor på datorstyrd handel och utgör en allt större del av börsen, kunde vara mer öppna och berätta om sina strategier. –För den här hemlighetsfullheten spär bara på myten runt omkring dem. Vi är en marknad som är öppna för alla slags aktörer – även högfrekvenshandel – och vi har inga belägg för att de skulle följa våra regler sämre. Men jag tror den branschen gynnas av att vara mer öppen. Diskussionen blir väldigt ensidig när de inte träder fram. För vi kan inte föra deras talan.

Finansaktivisten Christer Gardell menar att börsutvecklingen är inne på en allvarligt fel väg som i slutänden kommer att ta död på börsen. Han betonar att börsen får stora intäkter från de stora datorstyrda handlarna, men spår att det på sikt inte kommer att bli några bolag kvar. –Jag efterlyser en ordentlig genomlysning av hur aktie- och kapitalmarknaden fungerar, och vad man kan göra för att det ska fungera bättre. Det är svårt för börsen att kritisera sina största kunder. Eller snarare, det är inte så förvånande att de inte gör det. Nä, man biter inte gärna den hand som föder en. Varför inte börja med en rejäl skatt på transaktionerna. Jag är övertygad om att det skulle lägga en moralisk hämsko över det hela.

SvD DN DN DN Ex EX

…….

Det här inlägget postades i Pengar och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till 239 miljarder försvann från börsen förra veckan! Vart? Vem tog dem? Tobin! Tobin!

  1. Antonia skriver:

    Datorer kommer ta över välden och spelar ut oss.

    Gilla

  2. Gunnar (deckare) skriver:

    Dom pengarna hamanr så småningom hos stora investerare som köper aktier billigt nu och avvaktar långsiktigt. Eller?

    Gilla

  3. Per-Åke skriver:

    Värdet försvann helt enkelt in i samma svarta hål som de kom ifrån.

    I motsats till de flesta storheter som vi mäter, tex längd, tid, som är observerbara fenomen i den fysiska verkligheten, så är ”värde” en alltigenom mänskligt påhittad abstraktion. (Utan människor finns inget värde, men en längd finns faktiskt ändå.) I ekonomisk mening så är värde = bytesvärde. (Det begrepp som ligger bakom termen värde i människovärde är något helt annat och skall inte blandas in i detta sammanhang.) Bytesvärdet är något som uppstår när två parter (människor) kommer överens om att göra ett byte. Den är en jämvikt, som är beroende av vilka parterna är och det sammanhang i vilket bytet sker. Det är alltså i grunden synnerligen godtyckligt. Det finns ingen ”absolut” skala för värde, även om jämförelse av många liknande bytestransaktioner sammantaget kan konvergera så att man uppfattar detta som en ”absolut” skala.

    På denna geléartade grund baseras valutor, som är accepterade bärare för värde (”konservering” av värde över tiden mellan olika transaktioner). Om vi litar på valutan eller ej är helt en fråga om förtroende för den som utfärdat valutan. Det är bland annat där det brister nu.

    Det som kanske bäst klarat att konservera värde över tiden är än så länge guld, men inte heller guldet är säkert. Att det har fungerat länge beror kanske mest på att det har betydelse för den mänskliga fåfängan, vilket tycks vara stabil över tiden.

    Gilla

  4. Helena Palena skriver:

    Men Per-Åke! Nu tror jag att jag smäller av! Vilken suverän kommentar! Så tänkte jag att det var. Men kunde inte sätta ord på det hela. Tack!

    ”Värdet försvann helt enkelt in i samma svarta hål som de kom ifrån.”

    Måste broderas och sättas ovanför soffan i köket bredvid en annan bonad med texten: Förnöjsamhet är hemmets lycka!

    Gilla

  5. Helena Palena skriver:

    Lite mer info om svarta hål från signaturen spiran:

    Enligt ett hemligt 17-sidigt EU-dokument ämnat för de europeiska finansministrarna, ett dokument vilket den ansedda The Telegraph tog del av i februari 2009, hade det europeiska banksystemet dittills gjort derivatförluster på 25.000 miljarder dollar.

    Med andra ord var en tredjedel av tillgångarna i de europeiska bankerna borta. Eftersom bankernas s.k. hävstång på det egna kapitalet var 1:30 eller än mer innebar sådana derivatförluster att bankerna var konkursmässiga flera gånger om. Det var vad EU sa. Varje enskild bank sa att alla andra utom just dom hade exploderande balansräkningar.

    Gällde EU:s siffror också de svenska bankerna så fanns det i vårt svenska banksystem oredovisade derivatförluster för uppskattningsvis 900 miljarder dollar (knappt fyra procent av de totala europeiska förlusterna) eller i svenska pengar, till dåvarande valutakurs, 7.500 miljarder kronor. Ofantligt mycket mer än förlusterna av kreditgivningen till de baltiska staterna. Mer än dubbla Sveriges BNP.

    Europas finansministrar sades vara askgråa i ansiktet när de i Bryssel klev ut från mötet där den 17-sidiga EU-rapporten diskuterats. Det låg inte i deras intresse att sprida den skräckinjagande informationen vidare till sina väljare.

    Naturligtvis skulle ett offentliggörande av EU-rapporten skapa panik. Men det är också så att vår tids stora finansiella och ekonomiska krasch förblir obegriplig om man inte inser OTC-derivatens betydelse.

    Kort sagt hade vår tids väldiga lånekris aldrig fått sina gigantiska proportioner – en kris vilken i mars 2009 var på väg att slunga ner världen i den största depressionen sedan 1870-talet – om det inte hade varit för det sanslösa derivatspelet och dess effekter.

    Det är viktigt att förstå att det stora derivatspelet har skapat skulder – spelskulder – som världen aldrig någonsin sett. Det är dessa enorma skulder som nu sätter tryck på framförallt västvärldens marknader, ett tryck som kommer att råda i åratal framåt.

    Orsaken till denna den största finanskrisen – i pengar räknat – i världens historia är de oreglerade OTC-derivaten. Och anledningen till att denna marknad ”på tu man hand” aldrig reglerades var att de nyliberala politikerna, av ideologiska skäl, vind för våg lät finansmarknaderna skapa ett helveteslaboratorium.

    Gilla

  6. Ping: Hur kan man bli så sossig? Äntligen ett bra förslag! | Helena Palena

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.