Hönan Agda? Nä, hon heter Marianne!

Hedemoratuppen Klasse Jussi Olofsson med sina höns.

Hej! Jag heter Marianne och bor numera i paradiset.

Den femte juli for vi till Herte utanför Bollnäs och köpte 13 hönor på en fin bondgård. Bondmoran heter Birgit. Jag hade satt in en annons i lokaltidningen: Höns köpes – gärna utvärpta. Det betyder att dom är runt ett år och brukar bytas ut. Men jag vet att en höna som får leva gott kan bli flera år och värper bra när hon fått vila upp sig. 

 Genom drängen på gården fick vi tag i en tupp hos

Marianne i hängmattan med Klara.

en granne. Där fanns det fyra tuppar i gården och vi tog en Hedemoratupp som nu heter Klasse Jussi Olofsson. Han är inte så gammal. Vi fick elva brun- och vit leghorn och två vita leghorn. Dom vita är riktigt drivna industrihöns. Och det märks för dom är mest hungriga och värper mest. Bruna hönor ger bruna ägg och vita hönor vita ägg. En del hönor var riktigt fina medan andra var fula med bara kroppar både här och där. Efter tre dagar i vårt gamla mjölkrum som vi inrett med reden och sittpinnar fick dom gå ut. Och nu gör dom inget annat än kutar runt och krafsar och gräver gropar under buskarna i trädgården. Där sandbadar dom mitt på dagen och sprätter jord på vingarna. Så tvättar dom sig. Flocken vill gärna vara med oss människor. Så ordet husdjur har verkligen fått sin innebörd. 

Marianne gungar lite i mattan med Axel också.

Redan från början var det en höna som var runt fötterna på mig och barnbarnen. Hon var nog mobbad tidigare. Vi satt på en potatislåda och matade henne med Marie-kex och då sa jag att hon kunde väl heta Marie. Nä, sa Klara efter en stund: Hon ska heta Marianne! Och så fick det bli. Marianne står oftast nedanför köksfönstret och väntar på mig. Hon vill gärna bli buren. När barnbarnen Ida och Axel, 4 år, och Klara, 7 år, är här blir hon buren av och till. Turister som kommer hit med barn blir glada. Igår var det en flicka som hette Alice, 9 år, som sa att hon aldrig sett en höna på så nära håll. Hon fick ta upp henne och mamman tog kort och Alice såg så lycklig ut 

Ida fyra år med sin älskade kompis Marianne ett år.

Varje dag får vi mellan 6 – 8 ägg. Sedan hönorna – som aldrig tidigare varit ute – börjat vara ute och äta gräs och annat gott har gulorna blivit så gula. Oj, oj, oj. Inga färgämnen här inte. Med en hönsflock har man aldrig tråkigt. Det händer något hela tiden. Det är skönt att bara sitta på en stol och titta på dom. Och lyssna, för hönorna skrockar och kacklar och tuppen gal av och till. Vilket skådespel.

Copyright:  Helena Palena

SvD  Bloggkartan

…….

Det här inlägget postades i Djur, Kuriosa och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Hönan Agda? Nä, hon heter Marianne!

  1. Antonia skriver:

    Alla mår bra av att bli välbehandlade. även höns och tupp. Det goda gillas av alla.

  2. fairymary skriver:

    Härligt Helena! Jag blir glad å hönsens vägnar….att dom får leva ett gott liv! Och barnen som får uppleva det! Jag har också en längtan efter att ha höns på gården men har just nu inget lämpligt utrymme för dem….

  3. Fint med egna ägg, precis så har min lillasyster det också med frigående höns. Mycket bättre ägg blir det. Ha det bra!

  4. Helena Palena skriver:

    Antonia: Verkligen! Vilken slogan: Det goda gillas av alla!

    Mary: Skaffa ett litet hus. Förra gången jag hade höns bodde dom i en skogskoja bakom huset. Marianna! Nu har du fått en namne.

    Ann Helena: Va´roligt att din syster har det bra. Javisst blir det mycket bättre ägg. Tänk, det står från frigående höns på paketen. Men det är höns som aldrig får gå ut. Dom är frigående inomhus. Bättre än att sitta i bur i alla fall.

  5. Antonia skriver:

    Glömde skriva – gillar bilderna också. Särskilt den i tuppgården. Fäkt och fart. Och det är gulligt med barna också.

  6. Helena Palena skriver:

    Antonia: Har fotat med mobilen och hönorna flaxade och for. Rörelseoskärpa. Men tuppen och en och annan höna blev bra i alla fall.

  7. fairymary skriver:

    ja….jag gillar att ha en höna uppkallad efter mig!!!!!!

  8. Helena Palena skriver:

    Mary: Det var Klara som döpte henne till Marianne och hon känner inte dig. Men vi kan låtsas.

  9. livsglimtar skriver:

    Det här är vad jag känner glädjande och underbar läsning, du har liksom räddat hönsen och bjudit dem Hotell Royal med all inclusive och med det menas både mat och kärlek.

    Min bloggvän Tantenfunderar har också precis skaffat höns, de har byggt så fint hus och uteplats åt sina höns. De är också köpta i Dalarna där de bor. Kolla in henne, hon finns i min blogroll ”Tantenfunderar”.

  10. Znogge skriver:

    Vilket härligt liv de får ha nu hos dig. Gosa med barnbarnen och springa utomhus och sprätta. Det kallar jag husdjur det😉

  11. menuette/ Linda skriver:

    Vad mysigt, åt äggsmörgås idag, då står man sig.

    Hoppsan det här har legat sedan i eftermiddags./bäst att skicka då och skriva klart. (ibland står datorn bara du vet o man gör annat.)

    Du har verkligen förmågan att blanda stort och smått i din blogg!

    Det kan bli tjatigt med för mkt politikbloggeri eller snarare ensidigt. Med risk att låta som Mona vill jag andvända ordet mångfald i detta sammanhang.

  12. Helena Palena skriver:

    Maggis: Verkligen allt inkluderat för hönsen. Det är kul om några kan ha det bra med tanke på hur industrihönsen har det.

    Znogge: Dom trivs verkligen ute. Du ska se vad dom sprätter i jorden och pickar.

    Linda: Det kan verkligen bli för trist att bara skriva om Littorin och annat politiskt.

    Man blir verkligen mätt på ägg och inte tjock. Vilken bra mat!

  13. Ping: Hur ta livet av en höna? | Helena Palena

  14. Ping: Vad skådar mitt norra öga! Utvärpta hönan Birgit fick nya fjädrar sen hon ätit solrosfrön! | Helena Palena

  15. Hans Hansson skriver:

    Hej Helena Palena.
    Kul att läsa om ditt liv på landet. Jag växte upp på ”halvlandet”, alltså några km. utanför centrum. Vi bodde fritt intill skogen och utan grannar inpå knuten. När jag var ung köpte jag 10 daggamla kycklingar som växte upp till höns. Vi fick några ägg om dan som räckte till familjen. Jag födde upp kaniner också. En del sålde jag. Jag slaktade en del av mina kaniner och åt upp. Jag som ändå är en känslig person hade inga problem med det på den tiden. Min pappa däremot klarade inte av att äta någon kanin som han hade klappat och pratat med.
    Hans – vän på FB

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s