
Gunilla Björs, Svea Hamrebjörk och Siv Isaksson serverar gott kaffe och bröd. Och guidar er genom hela gårdens månghundraåriga historia.
Åker ni förbi Järvsö måste ni besöka den fyrbyggda bondgården Karls. Här kan man fika och bli guidad genom en flerhundraårig historia. I den gamla ladugården med små bås för kor kan man dricka kaffe och få gott bröd till. Eller, så kan man sitta ute på tunet och titta på Ljusnan och de blånande bergen. Här finns en utställning med ett dukat bröllopsbord. Bröllopen varade i flera dagar och man åt ostkaka, lutfisk, smör, saffransbulle med stött kanel, fårbog, tunnbröd och annat gott. Det serverades brännvin, konjak och punsch.
Karlsgården och byn Bondarv har en mycket lång historia som börjar för mer än tusen år sedan. Före tusentalet fanns här troligen en av bygdens offerplatser. Digerdöden drog fram över landet på 1350-talet och härjade även i Järvsö socken. Legenden berättar om en ung flicka som enda överlevande i Bondarvs by. Hon skulle ha bott just på platsen för nuvarande Karls. Tillsammans med en vandringsman kom hon att bilda en ny familj och fick därigenom släkten att leva vidare. Den förste kände bonden på gården var född vid 1400-talets slut.

Bröllopspar 1800-tal. Bruden har rosor gjorda i tyg eftersom de flesta gifte sig i på hösten sen skörden var klar. Och då fanns det inga blommor.
Gården har stått på denna plats i över tusen år men det man idag ser av den fyrbyggda gården är byggnader som uppförts från mitten av 1700-talet till sekelskiftet 1800. Det sista bröllopet på gården hölls 1833. Nio år senare föddes ende sonen i det äktenskapet, Jonas. Han kom att bli den siste bonden på Karls. Jonas gifte sig aldrig och han fick inga barn. Han lät allt förbli ”som det var förr”, och på Karls kom tiden att stå stilla.
Jonas dog 1922. Då var byggnaderna i ganska dåligt skick, och än mer fick de förfalla innan hembygdsrörelsen köpte gården några år senare. Men redan då hade Nordiska Museet och etnologen Sigurd Erixon studerat, mätt upp och skrivit om gården. I början av 1910-talet studerades gammal svensk allmogekultur av arkitekter som Ivar Tengbom och Johan Åkerlund och Karls gård i Bondarf lyftes fram i boken Gamla svenska allmogehem.
När hembygdsrörelsen i slutet av 1920-talet blev ägare till gården gjordes den om till hembygdsmuseum och visningsgård och började kallas för Karlsgården. Gården började rustas. Järvsöborna var glada åt sitt Karlsgården och upprustningen. De skänkte sina ärvda möbler, kärl, arbetsredskap och textilier. Så redskapen som står i fäx och lider bär alla olika namn och bomärken.
I byn Bondarv spelades filmen Driver dagg faller regn in av Margit Söderholm. Året var 1946. Några år senare – 1953 – spelades All jordens fröjd in av samma författarinna. Miljön i byn och kring Karlsgården ger just rätt stämning år Söderholms berättelser som båda är från 1800-talet. Berättelsen om Karls och dess folk levandegörs varje sommar i ett ljus- och ljudspel – Karlsgårdsspelet – som prästen Börje Björklund är upphovsman till. Gården ägs av Hälsinglands samlade hembygdsrörelse genom Hälsingekretsen. Den drivs av Karlsgårdskommittén inom Järvsö Hembygdsförening. En vinter bodde jag och min man – som är från byn Bondarv – på Karlsgården (och inte bara vi – jag hade våra tvillingflickor i magen). Ett minne för livet.
Foto: Helena Palena
Läs mer på: www.karlsibondarv.se
Så himla fint och så stadigt förankrade alla människor verkar vara i bygden. Kanske är dom släkt med Lill-Babs allihop?
GillaGilla
Ann Helena: Javisst är det fint. Nä, folk är inte släkt med henne allihopa. Vad jag vet kommer inte Lill-Babs från en bondesläkt.
GillaGilla
Så fint och väl värt ett besök får jag säga. Kanske lite långt bara…
GillaGilla
Znogge: Men en vacker dag kanske ni åker norrut. Då åker ni kanske riksväg 83 och kan svänga in 150 meter så kommer ni till gården. Står stor skylt vid vägen.
GillaGilla
do u have a twitter
GillaGilla
Yes I have now!
GillaGilla