Goliat! Nytt guldfynd i skogen

goliatmusseron-narbild1 Ännu är det svampar kvar i skogen. Jag plockar ganska många sorter men Goliatmusseron har jag aldrig plockat dock. Den fanns inte heller i min svambok. Inte så konstigt eftersom vi i Sverige ”upptäckte” den först på 90-talet. Läste en artikel om svampen för några veckor sedan i Land Lantbruk. Japanerna går över lik för att få tag på denna svamp som heter Matsutake. En liten knubbig sak kan kosta uppemot tusen kronor. För en enda svamp! I Japan använder man dock bara lite svamp i rätterna eftersom den sätter sån smak. En raritet i samma klass som tryffel med andra ord.

Goliatmusseronen växer i Norrland på tallhedar och gärna där det är lite torrt och sandigt. En sån skog bor jag intill. Jag har säkert sparkat undan denna svamp ett flertal gånger. Men med hjälp av bilder på internet har jag lärt mig hur den ser ut. Så idag blir det Goliatjakt ett par timmar. Buden är många om hur den ska lukta. Den luktar kraftigt: kanel och kardemumma – men luktsinnet är väl som baken delat – så nu ska jag ut i skogen och bilda mig en egen uppfattning om denna raritet. Om jag hittar någon vill säga…

——-

Detta inlägg publicerades i Mat & Dryck och märktes , , , , , . Bokmärk permalänken.

29 kommentarer till Goliat! Nytt guldfynd i skogen

  1. Antonia skriver:

    Oh, gud…, ska man nu behöva bli oroooolig?

    Så du sparkar undan svamp du inte känner igen?????
    Ajja, bajja. Det gör även mina föräldrar, så när jag är med de läser jag alltid lusen av de, för att vi inte plockar de, kan andra göra det. För de bara plockar 3- eller 4 sorter. Så det måste väl finnas en hel del ätliga bland dem som de sparkar bort. Eller?

    God jakt!

    Gilla

  2. Gunnar skriver:

    Hej
    Det låter spännande med den musseronen.Har jag aldrig smakat.
    Men vi har plockat blodriskor i flera omg detta svampår.Och den går heller inte av för hackor.
    🙂

    Gilla

  3. ohlundonline skriver:

    Grattis Helena till ditt framgångsrika svampplockande.

    När jag var liten älskade jag också att gå i skogen.

    Där jag bor nu finns det inga skogar.

    Man kan gå 10 mil åt vilket håll som helst, men det enda som finns är bebyggelse, byggnader, bilar och buller.

    Sparkar man på något, är det en urdrucken tomburk, och kliver man på något så kliver man i hundskit.

    Det luktar också apa.

    Tusen spänn för en matustake låter dyrt. De kanske är svårfångade under alla ekollon. 🙂

    Medan du letar efter din Goliatmussemus, så tror jag att jag lyssnar på David Guetta!

    Men tack för samtalet och ha en trevlig dag. 🙂

    Gilla

  4. fairymary skriver:

    Hej Helena!

    Jag har också gjort räder i svampskogen. Höga Kusten har haft ett riktigt Karl Johan-år. Inte bara många utan också oförstörda, vackra exemplar har jag burit hem. Något sorgligare har det varit med du gula kantarellerna…..men man kan inte få allt varje år. Nu står förhoppningarna till trattisarna….

    Goliatmusseron verkar spännande. Jag har mycket att lära än om skogens rikedomar.

    Gilla

  5. znogge skriver:

    Håller mig till konserver eller svamp från grönsaksavdelningen i min butik. Lugnast så tror jag men lycka till önskar jag dig i letandet!

    Gilla

  6. Helena Palena skriver:

    ohlund: Det låter inte så kul att bo i en stenöken… Ska kolla upp vem David Guetta är. Trevlig kväll på dig!

    Gilla

  7. ohlundonline skriver:

    Helena:

    Även en stenöken är en sorts oas. 🙂

    Den kanske inte är så grön, men det vimlar av springbockar, svartbaggar, ödlor och ökenråttor.

    David Guetta har bland annat gjort låten Delirious.

    God Natt!

    Gilla

  8. Philippe Ohlund skriver:

    Tack för att du lagt in mig i din Blogroll, Helena! 🙂

    Ha en finfin dag!

    Gilla

  9. Josef Boberg skriver:

    Apropå den NaturLiktVisa = Intelligenta NaturRens flora och fauna…

    Fågel-Människor
    De två fåglarna hade haft stadigt sällskap mycket länge. Nu satt de och tittade på solnedgången. Allt kunde varit så romantiskt, men fågelflickan var otröstlig.
    – Att du skulle göra mej så ont, snyftade hon.
    – Hur många gånger ska jag behöva säga det, försvarade sig fågelpojken. Jag har inte förlovat mej. Den förbaskade ringen har en människa satt dit !

    Gilla

  10. ohlundonline skriver:

    Ja, Josef, ha ha, den var bra! 🙂

    Apropå vår internet-ålder:

    Mamma:40: Är det nåt du vill berätta?
    Dotter:12: Nej.
    Mamman: Du vet väl att du har två föräldrar som du kan berätta allt för?
    Dottern: Jag har Google…

    Gilla

  11. Josef Boberg skriver:

    Hmmm… 🙂 – Ohlund – Google är ju helt OK som informationskanal i o f s – men vad sägs om det här –
    http://nathaliesview.wordpress.com/2008/09/09/human-pineal-gland ? ! ?

    Gilla

  12. ohlundonline skriver:

    Intressant, Josef!

    Det är ju välkänt att durkdrivna säljare har välutvecklade antenner för att kunna registrera köpsignaler.

    Dessutom står vi ju också i direkt kommunikation med Gud.

    När jag gick på gymnasiet skickade jag iväg signaler föreställande stjärnor, trianglar, fyrkanter etc, som en klasskamrat registrerade i rätt ordning. Mycket märkligt!

    Några få har dock intresse av att begränsa den fria kommunikationen.

    På försäkringskassan får personalen nu tala i max 193 sekunder per samtal med en kund läser jag, se http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3354862.ab.

    Med den tekniska support jag ger är tidsgränsen satt till 5 minuter per telefonsamtal.

    Längre samtal ger varningar och vid frekventa överträdelser får man sparken, som en del av mina fd kollegor drabbats av.

    Talar vi mer än 5 minuter per samtal kan vi ju inte ta emot en halv miljon samtal per år, vilket vår uppdragsgivare kräver.

    Konkurrenterna jobbar under liknande villkor.

    Så ser det ut år 2008 i Europa…

    Gilla

  13. Helena Palena skriver:

    ohlund: Du kanske skulle ha varit kvar på SvD och såsat runt i ett par redaktörstofflor… Ha, ha, ha… Jag bara skämtar – det är hårda bud även i tidningshusen. Jag kallar dom fabriker!

    Gilla

  14. ohlundonline skriver:

    Helena:

    Jag kom till SvD från DN hösten 1993.

    Tidigare jobbade jag som prenumerationssäljare på DN.

    Hösten 1993 sänktes provisionerna på DN med 70 procent.

    Jag protesterade mot detta – och fick sparken!

    Då gick jag rakt över gatan till SvD, där jag blev den första säljaren som sålde över 500 prenumerationer över telefon per månad. Tidigare hade endast tre säljare på SVD klarat över 100 prenumerationer per månad.

    Det är sant att DN som affärsdrivande företag hade en helt annan kaliber än det statligt bidragsstödda och underutvecklade SvD, som dock i och för sig ofta hade bättre journalister.

    Jag drog sedan med mig DNs 15 bästa prenumerationssäljare till SvD.

    Hämnden var ljuv!

    Marknaden var dock uppdelad mellan DN och SvD och jag minns att när man satte på datorn på SvD – datorerna introducerades 1994 – så stod det:
    ”Välkommen till Dagens Nyheter!”

    Det kändes alltid som att få en klubba i skallen!

    SvD hyrde nämligen datasystemet av DN.

    På DN kunde man se SvDs prenumerationsstock – men SvD hade åtminstone till en början ingen koll på DN.

    Nu fick SvD en snittupplaga på över 240.000/dag och jag brukade sälja runt 500 prenumerationer per månad tills SvD flyttade försäljningen till Östersund 1998 – och Stockholmssäljarna fick sparken.

    Svenska Dagbladet fick över 2 miljarder i statligt glesbygdsstöd och lokaliseringsstöd för flytten till Östersund.

    NUTEK ordnade dessutom ett mångmiljonbelopp (40 miljoner tror jag) i flyttbidrag. Och centerpartisterna i Riksdagen och i Östersund gnuggade händerna, eftersom det skapades ett par hundra ”nya” jobb i Östersund (kundtjänsten i Stockholm lades ner och personalen fick gå där också).

    Centerpartiet såg till att Östersunds kommun betalade lönen de första två åren för de ”nya” arbetstillfällena som skapats, plus att kommunen tillhandahöll lokaler åt SvD helt gratis.

    Jag har egentligen inga hard feelings gentemot SvD, för får man så otroligt mycket pengar och fördelar för att flytta verksamheten är man helt enkelt dum och begår tjänstefel om man inte utnyttjar detta.

    Dock hade vi ”gamla” säljare jämt varit på hugget, så lite skadeglad var jag ändå när jag såg att snittupplagan hade sjunkit under 150.000.

    Detta var ju dock mer än 10 år sedan och i dagsläget känner jag inte till situationen.

    1998 började jag som prenumerationssäljare på Se & Hör efter SvD.

    Prata om lättsåld produkt!!

    Det mesta jag sålde var 114 prenumerationer på en enda dag på Se & Hör.

    Begränsningen berodde endast på att man inte kan ringa till hur många som helst på en dag.

    Tyvärr flyttade Se & Hör försäljningen till Helsingborg – så vi säljare som jobbade i Stockholm – många hade följt med hela vägen från DN och SvD, fick sparken – igen!!!

    Då började jag att kränga prenumerationer på FinansTidningen och det gjorde jag framgångsrikt tills jag pga familjeskäl flyttade till Belgien i april år 2000.

    Jag har sedan fått reda på att FinansTidningen tyvärr blivit nedlagd och det är verkligen synd, för den blaskan höll på att bli riktigt cool när jag lämnade den.

    I grunden är jag utbildad jurist, men det har egentligen alltid varit försäljning som roat mig.

    När jag kom till Belgien var mina franskakunskaper mycket knapphändiga och holländska begrep jag inte alls.

    Jag hade dock tur, för Nokia saknade svensktalande tekniker i Belgien och år 2000 var det fortfarande bara en minoritet som hade mobiltelefoner, i Belgien bara 15 procent då. Nu är det väl 100 procent! 🙂

    Så jag fick en snabbkurs och blev tekniker och företagen och produkterna har sedan växlat, men mina språkkunskaper har förbättrats dramatiskt. 🙂

    Jag jobbar fortfarande som tekniker, men nu med annat.

    Ursäkta att inlagan blev så lång! 🙂

    Gilla

  15. menuette skriver:

    Oj vad långa kommentarer du får.
    Brukar hålla mig till kantarellerna av den enkla anledningen att jag vet hur de ser ut.
    Trevligt med kortare frekvens på dina blogginlägg, tycker jag,
    Fann du på ngn svamp?

    Gilla

  16. bestofmankind skriver:

    ohlundonline,

    Kul att läsa mer om ditt liv. 🙂

    Turen är med dig trots allt!

    Gilla

  17. ohlundonline skriver:

    bestofmankind:

    Tack skall du ha, ha ha ha, kul att du tycker att mitt liv är skojigt. 🙂

    Det är sällan långtråkigt i alla fall.

    Själv vet jag inte om jag skall skratta eller gråta, fast jag föredrar givetvis att ha kul. 🙂

    Jag kanske har tur som lever. 🙂

    Ett tråkigt och rutimässigt liv har jag knappast, fast det var egentligen det jag kanske ville ha, eller?

    Har jag någon egen åsikt längre?

    Men ibland har jag tur – det är sant.

    Audentes fortuna iuvat – Lyckan står dem djärvom bi, som det heter.

    Alla kvinnor vill bli förförda, men de stretar ändå emot – i hopp om att det inte skall tjäna något till.

    Sedan står man där – igen!

    Hus som skall säljas. Skilsmässoadvokater och slitsamma förhandlingar. Barn som kommer i kläm. Nya underhåll som skall betalas ut.

    Vart skall jag ta vägen?

    Frågor, frågor. Bo kvar eller flytta till Bryssel, eller till Paris eller till Marseille, eller till Aten eller till Samos, eller till USA, eller till Hongkong, eller flytta hem till Sverige igen?? Frågor, frågor.

    Jag borde bli munk och flytta till Mount Athos! 🙂

    Jodå, ibland har jag tur – det är faktiskt sant…

    Gilla

  18. Mangan skriver:

    Tjena.
    Ja, jösses där var det sant uttrycket om guld och gröna skogar då kanske.

    Jag tänker ofta när jag plockar svamp, att där står en vacker svamp och där står en och där, där och där är ett helt gäng med jättefina svampar! Fräscha också.. Men jag kan ingenting och har inte heller utvecklat mig genom åren utan plockar det jag alltid har plockat, trots att jag förmodligen går förbi hundratals ätbara och kanske till och med läckra svampar så blir det i okunskapen kantareller och taggisar på tallriken…

    Long time!
    Kommer snart tillbaka.

    mvh
    ->Mangan.

    Gilla

  19. Helena Palena skriver:

    menuette: Nej, jag fann ingen Goliat. Men jag fick andra svampar som jag skär i bitar och torkar på ett myggfönster.

    ohlund: Du kanske ska vara glad att du inte blivit kvar på samma ställe hela livet. Det är många som bara varit på ett ställe och som inte trivs men som inte vågar klippa navelsträngen.

    När man är rådvill och inte vet vad man ska göra – ska man inte göra någonting. Det brukar lösa sig. Dörrar stängs, men andra öppnas…

    Som bekant måste man veta vart man ska för att komma fram!

    Gilla

  20. ohlundonline skriver:

    Helena:

    Tack för din goda moraliska support.

    Jag har ännu tid på mig att fundera, för den belgiska byråkratin är oerhört omständlig och mal långsamt.

    Jag har kontaktat kompisar i Sverige och kan börja jobba när jag vill i Stockholm; jag älskar Stockholmstrakten och det är sant att jobbet för mig alltid varit väldigt viktigt.

    Egentligen ville jag ju aldrig flytta därifrån, fast jag är ingen fan av kyla, mörker och snö och har nu vant mig vid ett något varmare klimat.

    Förra vintern hade vi snö här – i en dag, och då bara några timmar dessutom!

    Här är det hyfsat varmt långt in i november och i början på mars har vi ofta 15 – 20 grader.

    I den nyuppkomna situationen, där min fru tyvärr fått nog av mig, kommer jag förmodligen att prioritera arbetssituationen och mina gamla invanda hemtrakter med gamla vänner mm så det lutar just nu åt Stockholm.

    När jag flyttade till Belgien hade jag mina föräldrar här, men de dog 2003 och 2004, så förutom min dotter har jag inget som binder mig hit.

    Mina ”nya” vänner här i Belgien förstår överhuvudtaget inte hur jag ens kan tänka mig att lämna Belgien.

    Enligt deras världsuppfattning slutar världen vid Belgiens gränser.

    Tillsvidare jobbar jag kvar här medan jag funderar på hur jag skall lägga upp framtiden och får ge mig till tåls tills skilsmässan klubbats igenom av lokal domstol om ett halvår eller förhoppningsvis tidigare.

    Tack för dina råd och ha en trevlig dag. 🙂

    Gilla

  21. Josef Boberg skriver:

    Hmmm… – Ohlund – Apropå GifterMål som rasar…

    GifterMål
    ”När två människor ej kan få nog av varandra – förlovar och gifter dom sig – sedan får dom nog !”

    Varför ?

    Tja – faen vet – men måhända lite i sak om ”huvud”-anledningen till detta under punkten 6 här, kanske… 🙂

    Gilla

  22. ohlundonline skriver:

    Josef:

    Din fråga varför människor får nog av varandra är en mycket bra fråga.

    Jag tror att det hela ofta är mentalt betingat.

    Jag har själv bland annat varit förlovad fyra gånger och gift mig två gånger.

    Och jag betalar exempelvis underhåll för en 15-årig son i norra Sverige som jag aldrig ens sett eller träffat…

    Jag gifte mig här i Belgien med en belgier i slutet på år 2000.

    Eftersom hon är oförmögen att arbeta – sned ryggrad – har jag försörjt henne och hennes två söner, som nu är 23 och 20 och bor hos mig (oss) med sina flickvänner.

    Med min dotter, som är sju år, har jag således sju personer normalt boendes hemma och det är ju också en rätt häftig försörjningsbörda för mig, eftersom jag är den ende som jobbar och har en inkomst i familjen.

    Dessutom börjar jag längta efter att få lite mer ”eget” utrymme och också få lite lugn och ro hemma.

    Min ”fru” – vi ligger i skilsmässa sedan några veckor – har inte varit mycket hemma sedan början på året – bortrest hos väninnor säger hon – och det stämmer säkert.

    Allt ansvar har hon liksom bara lämpat över på mig.

    Tja, varje skilsmässofall är unikt antar jag.

    Min fru gick igenom en hjärtoperation hösten 2006 med mindre än två veckor kvar att leva…

    Många har hjärtproblem i hennes familj och hennes far dog exempelvis när han var 46 i en hjärtinfarkt.

    Hennes hjärtoperation gick utmärkt – vilket jag gladdes mycket åt – men hon förbyttes mentalt, vilket läkarna också förberett mig på.

    Hon har blivit något konstigt, aggressiv och omöjlig för mig att kommunicera med, och hon tror att hon skall dö hela tiden och vågar inte somna mm mm.

    Hon är den som tagit initiativet till skilsmässan.

    Utan att gå in på några detaljer kan jag konstatera att det har varit en rätt jobbig tid, faktiskt, och nu är jag mest glad över att det hela snart är över.

    Gilla

  23. Josef Boberg skriver:

    Hmmm… – Ohlund – det har jag full förståelse för, verkligen…

    Gilla

  24. ohlundonline skriver:

    Tack, Josef.

    Gilla

  25. Helena Palena skriver:

    Ohlund: Jag är på resa igen och har litevårt att skriva. Jag tycker dock du har lite för mycket att stå i. Har full förståelse om du har fått nog. Säger som Josef: Verkligen!

    Ta dig hem till Sverige igen och få del av lite bidrag vettja…

    Gilla

  26. ohlundonline skriver:

    Tack, Helena! 🙂

    Ha ha, bra ide’! Den svenska bidragsfloran är ju unik. 🙂

    Nä, skämt åsido, så skall det bli roligt att jobba hemmavid igen.

    Frågan är hur mycket Sverige ändrats på 9 år?

    Gilla

  27. Josef Boberg skriver:

    Hmmm… – Ohlund – Mindre än Du kan föreställa Dig – avseende mer och mer av MaktPyramid-MaktElitVanstyre av mitt kära fosterland Sverige, tyvärr tyvärr… 🙂

    Gilla

  28. ohlundonline skriver:

    Hmmm, Josef, det låter som om de stora systemen inte förändras och utvecklas i önskvärd takt i Sverige.

    Å ena sidan är det skönt att höra att inga större förändringar skett, eftersom Sverige är ett väldigt fint land där det mesta rent objektivt sett alltid fungerat väldigt bra.

    Å andra sidan innebär det att en mängd frihetsinskränkningar och överstatlighet, som stressar oss människor, tyvärr fortfarande finns kvar.

    Tack för din fina feedback! 🙂

    Gilla

  29. livsglimtar skriver:

    En sån svamp har jag aldrig hittat eller ätit. Kul med geografiska skillnader, jag menar att vi har lite olika växter.
    Jisses så mycket att läsa det var i det här inlägget.
    Kram till dig

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.