Jag har tidigare skrivit ett inlägg (12 sept 2007) på denna blogg om Madeleine. Det är det mest lästa av det jag skrivit på den här portalen. Små flickor försvinner. Engla, 10 år, blev en ängel. Hon mötte en dåre som trodde att det bara var att grabba, ta och bryta ner en vidja. Jävla idiot! En hel familj pappa, mamma och lille Engla, två år, försvann i tsunamin. Dom var hos oss på bröllop sommaren 2003 – och nu är dom borta! Så man ska nog tänka sig för både en och två gånger innan man döper någon till Engla.
Madeleine och hennes tvillingsyskon grät sig till sömns om kvällarna. Det har en kvinna vittnat om som bodde nära dom där i Portugal. Och häromdagen läste jag i en kvällstidning att Madeleines sista ord till sin mamma var: Varför kom du inte när vi grät? Det kanske var viktigare att sitta och dricka vin med vännerna. Sånt drar och Kate – mamman har sagt att om dom hade varit på semester ensamma hade dom varit mer med barnen på kvällarna. Jag bor på landet och ser ofta relativt små barn cykla efter vägarna. Jag brukar tänka vad lätt det skulle vara för någon att bara slita in dom i bilarna och köra iväg. Nä, gott folk – håll i era barn säger jag bara!
Om Madeleine lever måste hon hållas gömd med tanke på sitt signifikanta högra öga (se bilden). Den 12 maj fyller hon fem år om hon lever. Stackars lilla söta jänta! Vi får hoppas att hon fått ro i den eviga sömnen. Att hon likt ett mumintroll seglar runt på ett rosa moln och har det bra.
——-
Helena Palena 
Världen är bra grym. Jag kan nästan känna deras skräck. Och det är jobbigt. Jag känner med alla som älskade de. medan de andra kan ruttna i helvetes botten. Hoppas att de får fruktansvärda mardrömmar så länge de lever.
Jag har klarat dagen med febernedsättande och smärtstillande medel. Hoppas att den inte slår mig dubbelt så hårt bara. Säkert är det onyttigt att kväva sjukdom, men jag har redan mycket mindre kunder än förr (konkurensen ökar lavinartad)och då kan jag bara inte sjukanmäla mig igen. Kunder är inte trogna längre om man rubbar deras tider för ofta.
GillaGilla
Ja, visst kan man känna deras skräck. Vi kan ta den andres roll – det är det som skiljer oss från djuren.
GillaGilla
Ibland säger Husse att det är inget farligt för yngsta fröken att cykla hem själv i vår lilla håla men jag håller inte med. Jag tror att på något vis kan det vara säkrare att röra sig ute i en storstad med folk överallt. Ju färre folk i omlopp desto färre som ser vad som händer tyvärr… Inte alltid säkrare ute på landet alltså.
Sedan förstår jag verkligen INTE hur man kan lämna små barn ensamma för att sätta sig på en restaurang och dricka vin med sina vänner. Jag tycker det är ansvarslöst!
Kram!
GillaGilla
Det är farligt för barn att vistas ensamma efter vägarna…
GillaGilla
Klart att jag tycker och tänker en massa, men det är som om jag inte riktigt orkar med omvärlden när det blir för jävlig. Att skada barn är nog något som berör oss alla i hjärteroten, man känner sig så skakad och sorgsen över det som drabbat föräldrarna och de andra runt om som är kvar i livet.
Önskar att det var annorlunda, men så är inte livet, det kantas av många sorger och svårigheter för oss alla.
Men drabbar de barn och djur så kan vi inte blunda.
Kram!
GillaGilla
Hej
Alla föräldrar har väl samma oro för att det skall hända deras barn något liknande.
Hoppas att lilla Engla vilar i frid.
GillaGilla
Hej,
Blir så ledsen när jag läser. Så tragiskt det är, går inte att få in och du har tyvärr rätt i det där med cyklande barn på landet.
Ha det så bra.
Kram
GillaGilla
Hej, jag tycker det är jätte fint och väldigt bra skrivet av dig!
Håller mer dig om precis allt. Jag tror faktiskt att föräldrarna är inblandade. och om de är det så är det fan så är föräldrarna riktigt störda i huvudet. jag kan säga också att jag och en klasskamrat ska göra ett projekarbete om Madeleine nästa termin, vi går 2an på BARN och FRITIDSPROGRAMMET på Agneberg i Uddevalla. Det ska bli riktigt interessant. Men som sagt, det var bra skrivet av dig tycker jag iaf.
Ha det så bra, kram Lorena
GillaGilla
Vill också säga att jag är så himla ledsen för det som hände stackars lilla Engla! 😦 kan inte sluta tänka på henne.
/ lorena
GillaGilla
Ja du…makabert är vad det är och frågan är väl vad man kan göra för att fånga upp dom här förövarna innan dom utvecklar sin morbiditet tillräckligt långt, för att de ska hinna begå ett brott.
GillaGilla
Bloggsvar:
Hej
Jag har inte hört av henne på ett bra tag.Jag har en mailadress som verkar vara ”i drift”.Om Du inte har det och vill ha den så maila till mig på nedanstående så svarar jag.
gunnarbild@hotmail.com
GillaGilla
Hej,
ja man undrar ju vad som hände. Skulle då inte lämna ungen själv den saken är klar!!
Undrar om det nånsin får ngn förklaring.
GillaGilla
För dagen gör ungen sås, så bekvämt *ler*
(skrattar) själv läses det tidning på nätet som en annan pacha.
GillaGilla
Tror inte att Madeleine lever. Och hur kan föräldrar lämna barnen på hotelrummet i främmande land?
GillaGilla