
Jackson var söt som brun.

M Jackson föddes 29 augusti 1958. Han blev 50 år i sin vita skrud.

Jackson var söt som brun.

M Jackson föddes 29 augusti 1958. Han blev 50 år i sin vita skrud.
Postat i Människor | Taggad Evert Taube, Hjärtattack, King of pop, Michael Jackson, Pedofili, Svart, Vita i Zing Zing | 21 kommentarer »

Therese J R var en smart och levnadsglad flicka. Förmodligen var det både avundsjuka och svartsjuka som låg bakom dådet.
Igår kom den rättsmedicinska rapporten som sa att Tess troligen dött av kvävning och yttre slag. Hon blev med andra ord inte strypt. Vad det nu är för skillnad? Kanske en gradskillnader i helvetet. Vad var det som hände i skogsbacken? Tim och Tove heter paret som är häktade. Det låter så fint. Tim och Tove. Två svenska ungdomar i sin linda. Och så den tredje ungdomen Therese. Tess kallad. Hon skrev själv Thres under sina inlägg på bloggen. Tim, Tove och Tess! Ett drama som förmodligen framgent kommer att ge upphov till scener i olika media. Skulle jag tro. Händelsen är så ovanlig. Tre svenska ungdomar i konflikt. Men så var det en bloggare som skrev ett inlägg och påpekade att Tess också hette Rojo. Hennes pappa är från Filippinerna. Underförstått menades att dådet kunde ha främlingsfientliga inslag. Så tänkte inte jag. Jag tänkte på Tess som svensk. Men kanske det låg henne i fatet i alla fall. Tim blev avvisad och Tove svartsjuk. Så svartsjuk att hon skickade massor med sms med uppmaning att döda Tess. Nu säger hon att det inte fanns något allvar i sms:en. Ska man tro på det?
Britta Svensson skriver om ett annat fall där ungdomar mördat. Hur känslor av underlägsenhet, otillräcklighet och avundsjuka kan vändas mot en person. Som sen mördas. Kan det ha varit det som utlöste det hela. Att Tess var deras överkvinna (man) trots att hon bara var 162 cm och hade små fötter – 36/37 i skor.
När det gäller kärlek är mycket starka krafter i gång. Flickan Tove hade MVG i alla betyg. Dom har varit ihop sen dom var 14 år. Och förlovade i sex månader. Tim var också duktig. Spelade fotboll men kunde vara aggressiv på planen. Han är uppvuxen i en villa. Till synes välordnade uppväxter. Ändå spårar det ur. Kan man skylla på spriten? Kan man skylla på filmer som Cold Case? Kan man som Philippe Öhlund skylla på generna? Att ondskan sitter i generna?
Postat i Människor | Taggad Avundsjuka, Britta Svensson, Gener, Kvävning, Mord, Mordet i Stureby, Ondska, Strypning, Stureby, Svartsjuka, Therese J Rojo | 16 kommentarer »

Therese hade livet framför sig. Hon var konstnärligt begåvad. Vila i frid.
Flickan som mördades – Tess kallad – var otroligt begåvad. Hon hade hela livet framför sig. Mycket duktig på att teckna. Jag har kollat på hennes fina blogg som hon säkert arbetade länge med innan hon blev nöjd. Jag slås av hur barn idag vill bli vuxna med raketfart. Elvaåringar som går och hoppar som barn men ser ut som kvinnor iklädda allsköns vuxenattribut. Fullt sminkade i ansiktet med rouge, mascara och läpptstift. Denna sex- och ungdomsfixerade tid vi lever i är sjuk. Om man inte bejakar ålder och erfarenhet blir mänskligheten schizofren enligt Rudolf Steiner. Och det är den ju verkligen.
Britta Svensson bevakade häktningsförhandlingen och twittrade direkt från skeendet. Jag svarade henne att ungdomarna nog har tittat på för många amerikanska filmer. Hon svarade: “Jag tror att film kan ge idéer och tipsa om sätt att gå till väga, men aldrig skapa själva handlingen. Den kommer ur eget trauma”. Kan så vara. Flickan och pojken som såg till att Therese dog hade ett snävt synfält. Såg inte längre än näsan räckte och sitter nu med häkteskläder på i den vackraste tiden. De har varit ihop sen dom var 14 år. I två år! Förlovade! För unga för att binda sig och killen har säkert börja kasta blickar på andra. Flickan har skickat massor med sms till honom. Teorin är att hon har hetsat honom att döda rivalen – Tess. Finns det något som är nytt under solen? Verkligheten överträffar alltid dikten.
Tre ungdomar som skulle sluta nian och ändade upp i ett grekiskt svartsjukedrama av värsta sort. På bloggen Politiskt Inkorrekt får man läsa namn och födelsedatum på förövarna. Man kan undra om dessa tonåringar är normala eller har en empatistörning. Eller, är det tidens tand som är ur led? Tragiskt är det i alla fall.
Postat i Människor | Taggad Empatistörning, Mord, Rival, Schizofreni, sex, Stureby, Therese, Ungdomar, Ungdomsfixering | 37 kommentarer »

The Boss är här och värmer upp Sverige!
Järnätterna har fått sitt namn från tyskans eis. En av eismännen hade namndsdag just idag. Därför kallar vi nätterna i början på juni för Iron Nights. I Tyskland inträffade dom i mitten på maj. Och idag är det verkligen kallt här. Och molnigt. Jag Twittrade om detta igår och har nu fått flera följare som snackar engelska. Lite kul! Jag knyter också ihop världen.
Postat i Människor | Taggad Bruce Springsteen, Carl Bildt, Dancing in the dark, Göran Persson, Järnnätter, Rock, Ulf Lundell | 16 kommentarer »
Varje år dör 2 500 män i prostatacancer. Det är 1 000 fler än som dör i bröstcancer. Ändå har det inte varit något fokus på detta problem. Men sen Gert Fylking och Robert Aschberg inledde sin promenad från Ystad till Haparanda – 180 mil – skrivs det om det i media. Det blir målgång på lördag. Promenaderna har inbringat fyra miljoner kronor till Cancerfonden. Jag skrev ett inlägg om detta redan 5 maj 2007 och undrade varför det inte blev någon galakväll till förmån för männen. Inlägget heter Strindberg: Män behöver inte sära på benen!
- Gubbarna vågar inte berätta för sina kärringar att de har fel på pitten. Det är skämmigt, säger Aschberg i Aftonbladet. Och det är där skon klämmer. Det är mycket skamfullt att inte ha potens eftersom allt verkar vara upphakat på det heliga ståndet. Det är för sorgligt. Så mycket lidande i onödan. Med andra ord: All heder åt Robban och Gert som vågar ta tjuren vid hornen!
Postat i Människor | Taggad Cancerfonden, Galakväll, Gert Fylking, Haparanda, Prostatacancer, PSA, Robert Aschberg, Ystad | 21 kommentarer »

Monica Antonsson grävde fram sanningen bakom Sveriges mest sålda bok - Gömda - som bygger på en lögn från början till slut.
Ni som inte läst Gömda kan gå direkt på Antonssons bok för här får man läsa Gömda i alla fall. Antonsson går i Liza/Mias spår och pulverisar varenda grej. Antonsson har haft god inblick i hela denna story från början till slut. Hon var en bland de första som fick intervjua Mia och ta del av hennes berättelse 1995 när Gömda kom ut. Att Monica Antonsson inte fick Guldspaden för sin bok Sanningen om Gömda får ses i ljuset av att då hade hon vält hela medietablissemanget av pinn. Och det går ju inte för sig med tanke på hur den korsvisa makten inom media och bokvärlden numera ser ut. Men en tuva brukar välta ett helt lass. Ibland kan det dock ta lite tid. Och hade inte Newsmill och alla bloggare kommit till så hade både Elisabeth Hermons bok Vingklippt och Monica Antonssons bok Sanningen om Gömda blivit begravda under en tung sten och legat där än.
När Gömda kom ut 1992 på Bonnier Alba blev det ingen hit. Liza blev mer och mer känd genom sitt ridande på Misshandlad-Kvinna-Hästen. Hon tog verkligen rygg på ett ämne och höll sig envetet kvar i manen och med piskan i högsta hugg. Det hela utvecklade sig till ett politiskt projekt. Liza skulle bli härföraren. Det hela hade nog varit bra för kvinnorna om det inte vore för att Gömdas succé vilar på en lögn från början till slut. I själva verket var anledningen till att Mia gömde sig att sociala tänkte omhänderta hennes barn och Luis, chilenaren, var den som var jagad. Han som blev norrlänningen Anders i Gömda. Den som läser Antonssons bok kan lägga hela pusslet till sista biten.
På sin ritt blev en annan kvinnotillskyndare – Elizabeth Hermon – uthängd i flera dagar i Expressen. Hennes liv blev förstört trots att hon aldrig ens blev anklagad för någonting. Liza M fick förmodligen sluta på Expressen på grund av detta. Nu var hon känd och fick snabbt jobb på Metro. Tillsammans med Jan Guillou startade hon Piratförlaget och boken Gömda kom ut i pocket. Sveriges mest sålda bok såg dagens ljus och gjorde alla inblandade rika. Halleluja! I skenet av detta är det märkligt att en av ägarna – Jan Guillou – inte ens läst boken. Men han är förmodligen lika snobbig som mig och tycker nog att det hela har för låg litterär kvalitet och att det luktar white trash rakt upp och ner.
En sån succé som Gömdahästen måste ritten gå vidare på. Guld och gröna skogar väntade. Boken Asyl kom ut på Piratförlaget 2004. Mer pengar ramlade in i Lizas och Mias fickor. Gruff uppstod mellan Liza och Mia – det brukar bli så när det är pengar med i spelet och man inte är ense om tagen. Mia Eriksson har god fantasi men hon kan inte skriva själv. Hon kan dra upp kostymen men inte fylla fickor och slag så att det hela ser snyggt ut. Hon skaffade sig snabbt en ny medryttare i form av Kerstin Weigl som tillsammans med sin man Sigge Sigfridsson startat förlaget Ordupplaget och behövde något som kunde ge vind i seglen. Boken Mias hemlighet kom ut på det förlaget 2005 och med Mia Eriksson som ensam författare på omslaget. Weigl hade besökt Mia i Amerika i samband med att Asyl kom ut och skrivit artiklar i Aftonbladet 2004. De fick tydligen god pengakontakt eftersom Mia Eriksson och Kerstin Weigl båda står som författare på boken Mias systrar som kom ut 2007. Enligt Antonssons bok skulle Mia skriva tre böcker om misshandlade kvinnor men det blev bara en. Kanske Kerstin Weigl som trots allt är en granskande journalist såg igenom det hela och fick kalla fötter. Hon kanske insåg att man inte kan gå över lik och tröska ut hur många böcker som helst ur en story som är fake från början till slut. Vi får hoppas det.
Mia Eriksson skriver vidare på sin uppdiktade historia om mannen med de mörka ögonen som jagar henne. Hon har kostat oss skattebetalare miljoner och miljoner har hon fått för sina böcker. I augusti 2008 kom ännu en bok: Emma, Mias dotter. Vi måste ju få veta hur det går för hennes dotter Emma – som i verkligheten heter Sara och är dotter till mannen med de mörka ögonen – Osama. En man som visserligen gjort lite fula saker – men som trots allt förmodligen inte skulle kunna göra en fluga förnär. Att han är snäll framgår när man läser Antonssons bok och har sett honom i Debatt med Janne Josefsson. Och man får också klart för sig att som schablon är han synnerligen passande att hänga upp en story på som man kan mjölka ur hur mycket pengar som helst ur. Sara är mycket lik sin pappa. Osama har inte sett sin dotter på tjugo år och dottern är fullproppad med lögner om sin far. Det är för sorgligt. Verkligen tragiskt!
Mia Eriksson står som ensam författare på omslaget till den sista boken. Den är utgiven på Lind & Co 2008. Dottern får inte stå med. Mia vill tydligen inte dela med sig av intäkterna. En ny skribent träder in på scenen. Det är journalisten Leif Ericsson som hjälpt Mia att skriva ihop storyn. Enligt förlagspersonen hade han varit i USA i flera veckor och skrivit. Antonsson skriver att kvinnan på förlaget var alldeles euforisk och att det hördes att de räknade med klirr i kassan. I boken knarkar Sara och de bråkar. Mia har fått cancer och har tappat allt sitt hår. Orsaken stavas äggstockscancer. Det slutar med att läkarna tar bort äggledare, äggstockar och livmoder. Mia tillfrisknar dock och mamma och dotter blir sams. Sara slutar knarka. Om inte Mia har haft cancer är detta dramatiska grepp i sista boken bara too much. Antonsson skriver att sonen Michael lämnades kvar i Sverige när Mia försvann från Oxelösund i början på 90-talet. Han var bara sex år. Michael reste till Amerika första gången 2003 och har varit där flera gånger sen dess och säger i Antonssons bok: “Jag har aldrig hört att hon skulle ha haft cancer, säger Michael”.
Jag är full av förundran över hur lågt människor kan sänka sig. Jag såg Mia i Aftonbladet i februari när hon trädde fram med bild och allt. Hon såg frisk ut. Jag skriver detta på Monica Antonsson blogg:
Monica: Om Maggan inte har cancer på riktigt, varför tror du att hon har det i boken om sin dotter? Hon har ju sagt det i Amelia och BLT skriver du. Det är bara för makabert om det inte är sant. Fick hon slut på flykt- och gömda-mekanismer så hon måste gå inresekretoriskt för att hitta effekter. Och vad kan då vara mer solar-plexus-mässigt än livmoder- och äggstockscancer. En cancerform som vi kvinnor förmodligen fasar för allra mest. Hennes son M måste väl som sagt ha märkt om mamman varit så sjuk. Handlar det bara om pengar? Kan det vara så bisarrt?
Monica Antonsson sa…
”Helena Palena Ja. Det är precis så absurt”
Nu väntar jag med spänning på nästa bestseller. Jag undrar vem i vårt svenska medielandskap som ska ställa upp nästa gång och hjälpa Mia fylla kostymen så den blir presentabel. Adepterna som vill tjäna pengar och mjölka Gömda-kossan verkar i alla fall stå på kö. Det verkar finnas gott om spökskrivare som vill tjäna lite money. Kanske Liza Marklund rentav åtar sig jobbet ännu en gång. Den som lever får se.
Bloggar om Gömdaskandalen Ord av Jerry Liza Marklund Monica Antonsson Mia Eriksson
——-
Postat i Människor | Taggad Bokus, Gömda, Jan Guillou, Kerstin Weigl, Liza Marklund; Mia Eriksson, Luiz, Monica Antonsson, Mygel, Newsmill, Ordupplaget, Osama, Piratförlaget, Presshistoria | 19 kommentarer »

Kultingarna är som barn! Dom vill leka och ha kul och inte bli behandlade som svin!
Det enda som kan göra det bättre för grisarna är att vi konsumenter slutar att köpa fläsket. Men 25 procent av svenska folket bryr sig inte om hur djuren har det. Dom måste ju vara psykopater. Och det räcker för att importen från Danmark kan fortsätta. Ica och Coop – oh, ja – dom har sina etiska värden säger dom. Det har dom inte alls. Det är bara något man säger för att det låter bra. Tur att Lotta Gröning kör med importstopp i detta eländiga och oetiska djurplågeri.
AB Svd
——-
Postat i Människor | Taggad Bönder, Coop, Danish Crown, Djurplågeri, Halm, Ica, Kultingar, Lotta Gröning, Svin | 14 kommentarer »
Bildt skriver att Borg tänker börja blogga. Han hälsar honom välkommen och ger några goda råd. Och jag klickar på länken till Borg och hamnar på världens längsta inlägg. Som en smärre uppsats i finanseri. Det orkar ju ingen läsa. Det är nog tänkt som en envägskommunikation dessvärre för man kan inte kommentera. Då är det roligare på Ian Wachtmeisters blogg. Där är det lite drag och en och annan sanning ser dagens ljus.
Anders Borg skriver lite om sig själv. Att han trivs bäst i skogen när han får plocka svamp. Han bor på landet utanför Katrineholm. Lite om sånt skulle man ju hellre vilja läsa. Eller en liten berättelse om vad som diskuteras på Bilderbergmötena. Lite sanningar om varför Sverige inte kan hantera sina finanser utan att fråga Basel om lov. Jag säger nej till euron. Ett svar på en sån här kommentar skulle sitta fint:
“Tyvärr förbjuder EU-fördragen att Sverige och andra EU-medlemmar att låna direkt från sin egen centralbank, man måste ta en omväg via “penningmarknaden” så att de privatägda bankerna kan göra sig en extra hacka som låneförmedlare mellan centralbank och staten, allt på skattebetalarnas bekostnad. Därför bör vi snarast möjligt ta oss ur EU, trots den massiva propagandan för att vi skall binda oss ännu hårdare genom Lissabonfördraget”.
Bildt Borg
——-
Postat i Politik | Taggad EMU, Nej till Euron | 18 kommentarer »

Max Raffler och jag har samma palett! Han är min frände.
Jag målade under några år för länge sedan. Ska ta upp det på riktigt när jag blir gammal. Men först ska jag skriva det och det och det. Jag har haft två utställningar och sålt femton tavlor. Målar mest katter, kor och blommor. Folk har sagt att jag målar som den och den och den. “Du målar ju som Madeleine Pyk”. Jaha. Bengt Åberg som var kompis med Bengt Lindström tyckte jag målade som Bobby Ny i Paris. Jaha, och vem är det? Jag bryr mig inte. Jag målar som jag gör.
Men för några år sen fick jag ett kort av en kompis. Det föreställde en katt som gick i ett gräs fullt med blommor. Kände igen mig direkt. Max Raffler hette konstnären. Han var en tysk bondemålare och naivist som levde 1901 till 1988. Samma år som jag bestämde mig för att börja måla. För att se om jag kunde. Jag tror det var hans ande som kröp in i mig. Började med akvarell eftersom man kunde måla medan potatisen kokade och sen bara lämna penseln. Bara lämna arbetet rakt upp och ner och sen ta vid när andan föll på. Med olja blir det mera komplicerat. Man ska tvätta penslar och spä ut färg. Nä, för krångligt för mig.
Jag målar dock med akvarellerna och gouachen – också vattenfärg – som om det vore olja. Täcker och täcker varenda vit fläck på arket. Det är horror vacui (rädslan för tomrummet) för hela slanten. Nu testar jag acryl – man kan blanda ut dom färgerna med vatten och så kan man skölja av penslarna i vatten. Enkelt och bra. Acrylen täcker bra. Det blir snyggt men kanske lite stelt. Inte lika fint som med akvarellerna. Som en vän sa: Men vafan – det där är ju inte du!
Ibland hämtar jag tröst hos en annan konstnär: Edgar Degas (1834 – 1917). Vid sjuttio års ålder yttrade han följande: “Man måste ha en hög uppfattning, inte om vad man gör utan om det man skulle kunna göra en dag. Annars är det inte värt mödan att arbeta”. Tack Edgar! Instämmer till fullo!
Postat i Tavlor | Taggad Acryl, Akvarell, Ande, Edgar Degas, Frände, Gouache, Konstnär, Max Raffler, Naivist, Olja | 23 kommentarer »
För er som gillar att pyssla i trädgården kommer här en liten bildkavalkad från förra sommaren. Jag skrev då ett inlägg om rosenbönan som många har läst. Skrev då att jag skulle visa hur mitt rosenböneri blev. Här kommer resultatet. Hässjevirke som inte längre används har en rural och rustik look som passar synnerligen väl i en trädgård. I alla fall på en bondgård. Foto: Palena

Hässjevirke som klätterställning för rosenbönor.

När veronikan med sina underbart blåa blommor blommat ut skjuter rosenbönorna i höjden och börjar klättra.

Rosenbönorna har klätt in hela ställningen. Vackert! Nytta med nöje eftersom växten går att äta. Bönan är god och nyttig.

Ur en viss vinkel har bönan klättrar över husets nock. Men här tog klätterställningen slut.
Postat i Växter | Taggad Bönstjälk, Bondgård, Hässjevirke, Jack the Beanstalk, Odlarmöda, Rosenböna, Trådgårdspyssel | 28 kommentarer »
Myrornas gångstråk. Två i bredd - nej, det är oftast parad.
Myrorna är sociala insekter. De är kända för att leva i mycket välorganiserade kolonier som kan omfatta flera miljoner individer. Individerna delas in i de subfertila eller sterila honorna som är “arbetare”, “soldater” etc, fertila hanar som är “drönare” och fertila honor som verkar som “drottningar”. Drottningens uppgift är delvis att producera ägg, men hon är också viktig som ”ledare” för samhällets alla funktioner. Hon styr över, och kommunicerar med sina arbetare med hjälp av doftsignaler.
Om vi sitter på månen och tittar ner på jorden så ser också människorna ut som myror. Myrorna har sina stråk som dom håller sig till. Råttorna springer på sina stigar inom ett område som kallas trakt. Och vad gör vi människor? Ungefär samma sak. Tänker på min egen trad och stråk som jag håller mig till. Vad är man annat än en myra eller en råtta egentligen? Kanske fåglarna till och med flyger i sin invanda ban.
Mänskliga samhällen behöver också ledare. Desperat söker vi efter goda sådana. Men dom flesta låter sig tyvärr korrumperas. Då är det ärligare och justare i myrstacken eftersom alla tycks veta vad som gäller och är med på noterna. Det enda som kan föröda en stack är ett okunnigt barn som elakt petar runt med en pinne. Katastrofen är ett faktum och kaos uppstår. Myrornas stigar och gångar blir förstörda i ett barnsligt oförstånd.
Man ska inte utrota myror i onödan. De håller rent och är föda åt t ex fåglar och igelkottar. Björnar äter visst också myror. Om man doppar dom i choklad kan vi också kanske äta dom. Myror etablerar gångstråk. Och vad gör vi människor? Som sagt – exakt detsamma. Vad gör vi t ex här på bloggen? Den som vill kan följa mina länkar och min trad. Vi är som öppna böcker för den som vill veta. Vi lämnar spår. Nätet är med andra ord mumma för Storebror. Men det är sånt man får ta om man vill vara människa som vill hänga med och springa på sin stig.
Postat i Människor | Taggad Arbetare, Drönare, Drottning, Gångstråk, Krig, Människor, Myror, Utrota | 18 kommentarer »

O´Herre Gud så förtroendeingivande man kan vara då!
Bloggen har besökts av 110 432 personer. Det är mycket för så kort tid. Bloggen har till och med akterseglat Carl Bildts Alla dessa dagar. Han brukar alltid ligga i topp. Idag tog morgonekot upp det hela och intervjuade webbredaktören Emanuel Karlsten på tidningen Dagen. Han tyckte att personerna bakom var kunniga i kristenheten och hur det går till i religiösa samfund. Och genom att vrida på det lite så kan man lätt få fram det homofoba och självgoda i kristenheten. Det mest lästa inlägget på bloggen är Regler för våra besökare vilket säger att man inte får vara homosexuell om man vill besöka bloggen.
Det verkar som syftet med bloggen är att KD ska åka ur riksdagen. För visst är det roligt men något positivt sken kastar man inte på det lilla partiet genom sin häcklande approach. Den sanning som ska fram är nog den att det är några som vill hämnas. Som är kränkta. Och om bakgrunden till det skulle jag hellre vilja få kunskap om än om detta spexande.
Postat i Politik | Taggad Carl Bildt, Dagen, Fyraprocentsspärren, Homosex, Ingers blogg, Jesus, KD, Riksdagen | 30 kommentarer »

Fontän med groda som väntar på att bli kysst!
Förra året grävde jag ner en liten balja och satte ner en pump. Och resultatet ser ni på bilden. Men det blåste ibland och då for vattnet – som pumpas runt – ut i gräsmattan och det blev halvtomt i baljan och pumpen där nere började låta så konstigt. Så det var ett himla passande. Dessutom ser man inte vattenspegeln. Så i år blir det till att anlägga en liten damm. När det är klart ska jag ta en bild och visa hur det blev. Under tiden får ni ge er till tåls och nöja er med strilet från fontänen.
Postat i Tips! | Taggad Dammar, Fontäner, Gröda, Trädgården, Vattenspegel, Vårkant | 11 kommentarer »